Inte som jag tänkt mig... men med ljuspunkter ändå!

Mina två favoriter: Hamingja och Bambam utanför stallet!

Idag blev det inte riktigt som jag önskat... Johan och jag hade planerat att åka med en bussresa upp till Kiruna och Ishotellet i Jukkasjärvi. Vi bodde i Kiruna från februari 1997 till maj 2000, men nu hade vi inte varit tillbaka till våra gamla hemtrakter på länge. Och eftersom Ishotellet dessutom aldrig är detsamma från ett år till nästa hade jag verkligen sett fram emot den upplevelsen! 

Men mina bihålor fortsätter tyvärr bråka och infektionen gör mig så TRÖTT att det kändes helt ogörligt att stiga upp tillräckligt tidigt i morse för att hinna med bussen som skulle avgå från Luleå centrum kl 07... För att sedan inte vara tillbaka i Luleå igen förrän vid 21-tiden i kväll. Så Johan och hans kamera fick åka iväg på egen hand och jag får se fram emot att få se bilderna i efterhand!

Efter en låååååång sovmorgon i morse, en lååååång frukost samt lite vila i soffan fick jag i alla fall muntra upp mig med att åka till stallet och min FINA häst! Det var visserligen inte samma strålande sol som vi haft de senaste dagarna, men beskedliga -5 innebar ju ändå ett härligt vårvinterväder! Och även om jag ÄLSKAR sommar och värme så kommer vårvintern som överlägsen tvåa på min topplista över favoritårstider! En årstid som inte finns på samma sätt i Umeå där jag växte upp utan som jag fick uppleva först när vi flyttat upp till Kiruna. Där var mina kollegor på banken snabba att förklara för mig att vårvintersemestern var årets viktigaste semester att planera in!

Men idag fick jag alltså hålla till godo med Luleåvarianten av vårvintervädret. Vilket jag förståss ville nyttja till en ridtur på Hamingja. För att inte "vårda" bihåleinflammationen i onödan var min tanke att bara rida en kort liten sväng för att vi skulle få komma ut och Hamingja skulle få stretcha musklerna i bakdelen lite. Men hon visade sig för dagen vara tillräckligt lugn och avslappnad för att kunna skritta långa sträckor på långa tyglar - så det kunde bli en längre ridtur än vad jag hoppats på! 

När vi vände hemåt igen behövde jag nästan bara tänka samling för att min extremambitiösa häst skulle korta upp sig och börja studsa jämfota med frambenen, så istället för att be om mer samling fick jag fokusera på att hon skulle slappna av tillräckligt för att länga halsen innan vi gled iväg i tölt. Jag gjorde sedan en andra övergång till tölt och då fick jag uppleva en kort sekvens av bärighet i nivå med förra helgens Atlikurs! HÄRLIGT!!! Men nu hade ju Hamingja "taggat igång" så det var inte lika enkelt att skritta avslappnat tillbaka hem igen...

Utanför stallet väntade Bambam på oss - uppenbarligen redo för den "traditionella" tepausen han och jag brukar avnjuta medan Hamingja äter sitt kraftfoder! Och när solen dessutom passade på att titta fram lite ur molnen blev det en stunds "vårvinter i fjällen-känsla" ändå! 

Väl hemma igen har jag tillbringat eftermiddagen i soffan med en ljudbok. Just nu lyssnar jag på Kamrat 357 av Henrik Wennesund - en roman om hur Palmemordet skulle ha kunnat gå till. En riktigt intressant och underhållande bok! Palme blir mördad ungefär mitt i boken och även om man vet vad som kommer att hända är det en fängslande beskrivning både av de händelser som leder fram till att mördaren blir en mördare och det politiska "landskap" som rådde med bl a ett mycket starkt Palmehat. Och efter mordet blir det ju spännande att läsa/höra hur författaren tänker sig att mördaren kunde undgå att bli avslöjad. En bok som absolut kan rekommenderas alltså, fast den inte handlar om hästar!