Varför ändra ett vinnande (trav-) koncept?!!

Även idag blev det ett träningspass på ridbanan, med samma upplägg som igår - och även idag fungerade "travknappen" riktigt, riktigt bra! När jag efter sedvanlig uppvärmning i skritt resp tölt gav en travsignal svarade Hamingja direkt - med klockrena övergångar på volt i höger varv! I vänster varv blev det visserligen ett par töltsteg först, men aldrig särskilt många innan hon även där övergick till trav!

Vi jobbade med traven på volter och längs spåret och den allra bästa känslan kom efter en stund på volt i vänster varv - då högerbogen "ramlade på plats" och hon verkligen kom in mellan hand och skänkel! Lite av den känslan kunde jag också behålla när vi sedan red ut längs spåret och även återskapa med hjälp av hörnpasseringarna. Hamingja verkade också förstå hur duktig hon var - för hon frustade så belåtet!!!

Och apropå hörnpasseringar kom jag att tänka på ett avsnitt av Sveriges Radios "Ridpodden" med en intervju med det senaste stjärnskottet på den svenska ridsporthimlen: Stephanie Holmén som nyligen satte hela världseliten på plats när hon vid sin andra start någonsin i hoppningens världscup inte bara tog sig till omhoppning utan dessutom vann denna överlägset tillsammans med Flip´s Little Sparrow! 

Att denna otroliga framgång var allt annat än en slump, utan verkligen resultatet av många års hårt arbete och en oerhört stor noggrannhet i alla detaljer blev VÄLDIGT tydligt under intervjun, som handlade om hur hon till vardags arbetar med att utbilda unghästar på Grevlunda (hos Peder och Lisen Bratt Fredricsson). När intervjuaren efter ett antal frågor till Steffi sa: "Men även du måste väl ibland rida en slarvig hörnpassering...?!" Varpå Lisen snabbt svarade: "Att Steffi skulle rida en slarvig hörnpassering är faktiskt lika osannolikt som att hon plötsligt skulle få för sig att gå runt med bara en sko och den andra foten barfota!!!" 

Hm... där har man ju definitivt ett och annat att lära...!!! Och jag tänker också att hästarna verkligen måste ÄLSKA att hon är så oerhört konsekvent i ridningen! På samma sätt som en ledarhäst alltid är konsekvent - den har aldrig "slarviga" dagar eller stunder! En oerhört inspirerande del av att ha egen häst tycker jag också är just det att när man lyckas vara konsekvent med någon liten detalj i ridningen och "fila" på denna varje gång man rider så leder det ofta till att detaljen tillslut "ramlar på plats" och även om det inte handlar om några revolutionerande saker så är det en så härlig känsla!

Men ett litet steg för mänskligheten kan definitivt innebära ett STORT steg för Anna och Hamingja! Och snart är det dags att våga sig ut från ridbanan för att se om "travknappen" åter fungerar även där...!