onsdag 17 maj 2017

HEEEELT oskyldig...eller?!!


"Nej matte, jag har INGEN aning om hur BOT-ryggvärmaren hamnade på golvet...!"

I måndags var jag på Smärtkliniken igen, igår kväll på sista träffen i studiecirkeln "Höns i trädgård" och idag stod det ridning "på schemat" efter jobbet! Helt plötsligt var det hela 15 plusgrader också - rena värmeböljan jämfört med vad maj bjudit på hittills!

Vi tränade på ridbanan och jag började som vanligt med att låta henne korsa bakbenen på volt i skritt. Varvade att flytta undan för höger resp vänster skänkel och hon kändes successivt allt mer lösgjord. Fortsatte med trav på volt i båda varven och även här fick vi ganska snabbt ett trevligt resultat. Så det var faktiskt uppvärmningen i tölt som var svårast idag...!

Efter att först ha ridit "Kyras ABC" (rida på liten fyrkant där man rider hörnpasseringarna genom att flytta undan bakdelen m h a innerskänkeln) i skritt provade jag att göra samma sak i tölt. I höger varv gick det i o f s rätt bra, men när jag bytte till vänster varv blev det knepigare... Istället för att korsa bakbenen "försvann" hon ut med högerbogen som om det var en stark magnet som hela tiden drog henne ut mot fyrkantspåret... 

För att få någon ordning på den där högerbogen återgick jag först till att rida övningen i skritt igen till dess det fungerade bra. När jag övergick till tölt igen började jag åter med höger varv, för att få känna hur det skulle kännas. Bytte sedan tillbaka till vänster varv där jag varvade ABC-övningen med att rida henne utåtställd på volt, för att "hämta tillbaka" högerbogen. Tillslut kändes det som om jag hade hela hästen med mig och avslutade då uppvärmningsdelen med att låta henne rulla på i tölt längs spåret en stund då jag ibland ställde om lite höger-vänster för att hålla koll på att hon verkligen var helt avslappnad i nacken.

Sedan var det dags för "själva arbetet" som Atli kallar det. Vilket idag innebar senaste tidens favorit i repris: samlad skritt med övergångar till samlad tölt i en öppna för bibehållen lösgjordhet i övergången och sedan några steg öppna så snart jag behöver "hämta tillbaka samlingen" igen. Och - förstås - fokus på att hålla mitt bäcken vinklat framåt i töltridningen. 

Från början kändes det faktiskt lite energifattigt i det som skulle föreställa samlad tölt... Men så dristade jag mig till att smacka ett par gånger i den samlade skritten och nu när Hamingja inte längre lyckas särskilt bra med sina "kast med liten ryttare" utan matte faktiskt sitter kvar i sadeln ungefär där hon ska - så händer det grejer!!! Plötsligt kom hon upp ordentligt med bogarna samtidigt som det bara behövdes ytterst små kramningar på tyglarna för att hålla henne helt lätt i handen! 

När jag sedan varit brutal nog att smacka IGEN under nästa sekvens samlad skritt fick jag verkligen uppleva en häftig känsla i tölten! Hon "växte upp" ytterligare framför mig och rörelserna kändes STORA samtidigt som hon kändes ännu mer lösgjord i samlingen och töltade helt utan tygelkontakt! Det var en SÅ MAFFIG känsla!!! 

Och faktiskt lyckades jag imponera på mig själv när jag för att belöna min duktiga häst lät henne sträcka ut i tölt på volt redan innan den häftiga känslan började mattas av. Men det krävdes en hel del självbehärskning för den töltupplevelsen hade jag GÄRNA dragit ut på lääänge! Sedan blev det en ganska lång nedvarvning i trav också. Och redan när vi fick från ridbanan började jag fundera över vad vi ska hitta på för rolig träning i morgon, Hamingja och jag?!

After ride!!!

Inga kommentarer: