söndag 12 mars 2017

Atlikurs dag 2

Gårdagens underbara solsken var tyvärr utbytt mot mulet väder idag. Det var fortfarande ganska milda temperaturer, men innan dagens andra lektion hade jag hunnit bli REJÄLT frusen. "Fryser du?!!" var också Atlis kommentar när jag kom in på ridbanan - och när jag ser Johans bilder efteråt kan jag förstå frågan för jag ser verkligen ut som en Michelingumma med alla lager av varma tröjor!

Under dagens båda lektioner delade Hamingja och jag ridbanan med Elisabeth och Démantur. Atli sa ju redan igår att han ville rida Hamingja lite idag - men jag fick först ta hand om uppvärmningen. Den blev en repris av gårdagens, med skritt på volt och samverkan mellan innerskänkel och yttertygel för att få hästen att korsa bakbenen (utan att skjuta ut högerbogen) och därigenom slappna av och länga halsen.

Det gick ganska snabbt att få önskad reaktion i skritt så jag kunde övergå till att göra samma sak i tölt. Atli betonade att det är viktigt att ha hästen ställd inåt på volten, men också att då och då räta upp den på yttertygeln. "För att stämma av att du kan böja åt båda hållen om du vill. Kan du inte det MÅSTE du böja - det är bara om du KAN böja som du inte behöver göra det!" Och när jag på detta sätt rätade ut Hamingja på yttertygeln lite snabbt ibland svarade hon med att verkligen slappna av i tölten, länga överlinjen och frusta om och om igen!

Sedan fick jag lämna över henne till Atli, som satt upp och höll en liten clinic för mig och Elisabeth när han red Hamingja och hela tiden berättade vad han gjorde och varför. Han visade hur man använder de motstående hjälperna (innerskänkel och yttertygel) i ett samspel för att uppnå både lösgjordhet och samling.

Efter att ha demonstrerat hur man ryggar och rider fram igen med hjälp av säte och vikt övergick han till att skritta på volt och be henne gå undan för innerskänkeln utan att skjuta ut ytterbogen, så att hon korsade bakbenen. När hon i skritt korsade bak med högerbogen på sin plats började han be om samling i skritten genom att kombinera detta med hjälperna för "rygga" resp "gå fram". Viktigt att ställa hästen inåt på volten - men också att då och då räta ut på yttertygeln. Resultatet blev en lösgjord och samlad häst som han kunde låta "smyga" över i tölt.

I tölten handlade det åter om att skapa och bibehålla lösgjordhet, på precis samma sätt som han gjort i skritten: med en innerskänkel som jobbade mot yttertygeln, hålla hästen böjd i innersidan samt då och då räta ut på yttertygeln. För att bibehålla lösgjordheten ska man rida MÅNGA övergångar mellan skritt och tölt där man använder de motstående hjälperna enligt ovan, både som förberedelse för tölten, i övergången till tölt, för att bibehålla aktivitet, lösgjordhet och samling i tölten samt i nedtagningen till skritt och i den efterföljande skritten. Med målsättningen att tillslut kunna göra alla dessa moment med bibehållen lösgjordhet och samling.

Det var verkligen STOR NJUTNING att se hur trevligt Hamingja arbetade med Atli på ryggen!!! och när jag sedan fick ta över i sadeln kände jag en tydlig "Atli-effekt" i hur hon arbetade med kroppen - den där "pilbågskänslan" jag fått uppleva ibland när hon verkligen bär upp sig från bakbenen och "växer upp" framför sadeln! När jag påpekade detta för Atli sa han: "Då vet du vad det är du söker efter i ridningen!!!" Han förklarade också att om hästen ska kunna komma upp med bogarna som man önskar för en riktigt flott tölt - då är de lösa tyglarna en förutsättning. Om du behöver "hålla" det allra minsta i tyglarna i övergången kommer hästen att tölta på bogarna, vad du än gör.

Jag fick rida ett antal övergångar mellan skritt och tölt enligt hans instruktioner och det var verkligen en härlig känsla!!! När lektionen var slut konstaterade han att både Hamingja och Démantur arbetar väldigt trevligt under ryttare, ser fina ut och mår bra av hur de rids. Men att om vi vill höja ribban ytterligare måste vi fortsätta att utmana oss själva och våra hästar. "Det kan visserligen ofta innebära att det stökar till sig ett tag och inte ser lika harmoniskt ut - men när man arbetat sig igenom kommer man ut på andra sidan på en ny nivå!"


När det var dags för dagens andra lektion var Johan på plats med kameran - vilken tur att han råkat köpa ett nytt objektiv som behövde invigas!!! När vi kommit in på ridbanan upprepade Atli de ord som avslutade lektionen på förmiddagen, om att vi för att få våra hästar att visa upp sig ännu flottare behöver börja tillföra ännu mer energi - för att sedan lära oss att hantera denna och kanalisera den på rätt sätt.

Och man kan säga att jag verkligen tog honom på orden där - med god hjälp av min lilla fröken...! Redan under uppvärmningen i skritt på volt tog jag till "det tunga artilleriet" vilket i Hamingjas värld innebär att jag smackade en gång när jag inte tyckte att hon var tillräckligt kvick att flytta sig undan för vänster skänkel. Och för min drama-queen blev detta förståss oerhört traumatiskt och hon gjorde ett JÄTTEHOPP för att fly denna fara...

För att inte uppmuntra detta blev jag alltså tvungen att smacka en gång till och en gång till och inte förrän jag smackade en fjärde gång blev hennes reaktion tillräckligt liten för att jag skulle skärpa sig. Men nu hade hon påmints om vilka hemskheter matte kunde ta till om det blev riktigt illa - och detta tog hon med sin när det var dags att övergå till tölt. Atli brukar normalt rekommendera voltarbete för att få en häst att lugna ner sig, men denna gång uppmanade han mig istället att låta henne "springa av sig lite längs spåret" när han såg vår framfart på volten.

"Hon är VERKLIGEN på tårna nu!!!" konstaterade Atli han efter en stund och när jag berättade om orsaken - att matte SMACKAT åt den stackars hästen - och det FLERA gånger - skrattade han gott. "Det är ju perfekt - MASSOR av extra energi att ta hand om!!!" Och efter en småhysterisk inledning längs spåret blev det faktiskt riktigt, riktigt bra! Efter att jag återtagit kommandot genom att göra halt och rygga en gång hamnade vi precis i ett läge där hon inte längre var stressad och spänd utan jag kunde börja inverka på henne och hitta tillbaka till lösgjordheten med bibehållen energi!

Det kändes lite som att jag balanserade på en slak lina, men när jag kunde räta ut henne på yttertygeln lite snabbt och få en helt lösgjord häst med all denna nya energi och bärighet - den var MAGISK!!! Det blir definitivt en spännande utmaning för mig att fortsätta med den balansgång det innebär att "provocera fram" mer energi men utan att tappa kontrollen - så att jag kan uppnå lösgjordhet även på denna nya "nivå". SPÄNNANDE och ROLIGT!!!

Även Atli var jättenöjd med oss efter denna lektion och jag kunde konstatera att det ibland kan vara en fördel att ha en fånig häst som överreagerar så totalt...! Och jag har ju varit med om det förr! Med min första häst Reykur t ex - som hade sådan ENORM respekt för ridspön. Detta lärde jag mig att utnyttja till min fördel när jag ville rida ökad tölt: då behövde jag bara vinkla ut pisken lite så att han såg den i ögonvrån för att racerhästen skulle accelerera iväg!

Min nuvarande racerhäst fick efter detta gå ut till kompisarna i hagen igen - för säkerhets skull med BoT både på haser och rygg. För att på bästa sätt ta han om hennes muskler efter dagens ansträngningar och förbereda dem inför morgondagen. Själv skulle jag egentligen ha återvänt till Mariebäck igen i kväll för att kvällsfodra. Men de långväga kursdeltagarna som bor i Sylvias lillstuga över helgen är bussiga att fodra åt mig. Så nu ska jag snart få ta mig ett varmt bad innan det är dags för mig att krypa i säng - även jag med BoT för bästa effekt!

Inga kommentarer: