lördag 12 mars 2016

Rehabträning i världsklass!!!

Hamingja vill förstås piffa till sig lite extra när det är Atlikurs - och som dagens outfit valde hon en nosgrimma i de isländska färgerna och en matchande vojlock! 

Det är minsann inte illa att ha en riktig Mästare till hjälp med rehabträningen - men min FINA Hamingja är ju självklart värd det allra, allra bästa!!! Och att vi m h a Atli lagt en mycket bra grund igår blev uppenbart så snart vi skrittade in på ridbanan till dagens första lektion. För Hamingja slappnade genast av så att hon sträckte ut hela låååååånga halsen framåt, nedåt och frustade belåtet när vi började skritta längs spåret! Alldeles uppenbart förväntade hon sig ett ridpass helt utan obehag - trots sin "justerade" bakdel. Och bättre kvitto på att hon fått jobba alldeles lagom igår kunde jag ju inte få!

Under den inledande teoristunden som Atli börjar alla lektioner med påminde han om betydelsen av att träna in och underhålla signalen för att hästen ska sänka sig och länga halsen: böjning i halsens insida och att man kramar på BÅDA tyglarna för att sedan snabbt ge eftergift när hästen börjar sänka sig. Jag fick sedan den korta instruktionen att rida Hamingja på samma sätt som igår och uppenbarligen gjorde jag det på ett bra sätt, för han såg sig sedan inte nödgad att komma med mer än någon enstaka instruktion/korrigering under lektionen. 

Efter den inledande skritten med fin längd på halsen red jag på samma sätt i tölten. Hamingja ÄLSKAR ju att tölta i lång, låg form men jag fick jobba en hel del med att hålla henne kvar på spåret - f f a i högervarvet där böjningen av halsen inåt gjorde att hon väldigt gärna ville dra sig inåt på ridbanan också. Men så kom jag på att jag skulle flytta innerhanden över manken och lite ut åt vänster för att hålla högerbogen och därmed hela hästen kvar på plats! På Atlis inrådan använde jag dessutom hela tiden "vänd snett igenom" när jag skulle byta varv för att göra detta på mest skonsamma sätt. För volt tillbaka, som vi normalt använder oss av, ger ju en betydligt högre belastning på inner bak i vändningarna. 

Efter att ha fortsatt uppvärmningen på samma sätt i trav tog jag en skrittpaus innan jag började rida henne med lite högre form och lite mer energi i tölten. Precis som igår tränade jag på att göra alla förhållningar m h a överskänklarna och tillföra energi med underskänklarna. Till att börja med var det f f a överskänklarna som behövde jobba för att hon inte skulle ha för bråttom. Och sedan blev det mer underskänklar - för att bibehålla energin trots det låga tempot. De senaste gångerna jag ridit lektion för Sylvia har det ju varit så oerhört tydligt att jag även måste tänka på att slappna av i kroppen mellan mina förhållningar - så även det försökte jag ha i minnet idag. Vilket är svårast att komma ihåg när jag jobbar med överskänklarna...

När vi ägnat oss åt detta en stund i båda varvet sa Atli att han tyckte att tölten såg så trevlig ut så vi borde övergå till att träna på samma sätt i traven. Under tidigare kurser har vi främst fått trava på volt för att kunna hålla nere tempot - men nu ska vi ju undvika volter... Så vilken TUR att Hamingja efter Sylvias träning av henne under hösten nu lyssnar så bra på mina förhållningar med sätet även i trav!!! Vi fick ägna oss åt denna trav ganska länge - och även om Hamingja nu gav sig tid att vila i steget så gjorde hennes STORA rörelser att jag blev rejält svettig...! Det måste verkligen vara bra konditionsträning att rida trav på Hami!



Dagens andra lektion följde sedan ungefär samma upplägg. I inledningen lade Atli ännu större fokus på att Hamingja hela tiden aktiverade rätt muskler på halsens översida - och jag fick därefter träna på detta i skritt, tölt resp trav. Vår ridning i trav har tidigare väldigt mycket handlat om att lugna ner henne och hitta ett balanserat tempo. Men nu blev det tydligt för mig att det behövdes en hel del drivning - utan att hon för den skull ökade tempot - för att hela tiden hålla dessa muskler aktiva. Nyttigt och jobbigt för matte!!!

Efter detta skrittade hon så avslappnat och fint - att jag valde att avbryta lektionen lite i förtid. För jag tyckte vi hade PRECIS den känsla som man vill avsluta ett ridpass med. Atli har ju ett system för träningen av hästar och detta innehåller tre steg: uppvärmning, "själva arbetet" och nedvarvning. Till att börja med kan i princip hela ridpasset handla om uppvärning och nedvarvning. Men ju mer hästen lär sig systemet desto snabbare slappnar den av och därmed får man mer tid att använda till "själva arbetet". För hästen - som är ett flyktdjur - måste vara avslappnad/lösgjord för att kunna ta till sig instruktioner från sin ryttare. Är den istället stressad blir hjärnan direkt blockerad och tänker bara på flykt. 

Idag sa Atli också att även om jag just nu bara får ägna mig åt rehabträning så är det jätteviktigt att jag inte går i fällan att bara "åka häst". Utan jag måste hela tiden ge Hamingja olika uppgifter - men utforma dessa så att de inte belastar hennes bakdel så mycket. När jag nu måste undvika att rida på volt är det desto viktigare att i alla fall böja hennes hals för att därigenom aktivera överlinjen. Jag kan rida traven på samma sätt som under dagens andra lektion, jag kan göra många tempoväxlingar o s v. 

Vid något tillfälle bad Atli nästan om ursäkt för att han inte låtit mig jobba mer med samling under denna kurs - men jag förklarade att jag var hur nöjd som helst med upplägget. Att få hjälp att lägga upp en lagom aktiv träning - på en häst som hela tiden signalerade harmoni - var ju det bästa jag kunde önska mig just nu!!!


Under dagens båda lektioner red vi samtidigt med Sussi och hennes nya häst Ida, vilken hon köpte av Atli i slutet av förra året. Lite roligt är att det faktiskt först var jag som var på väg att köpa henne! Jag var på väg till Atli på Island för att provrida henne, men han tyckte hon hade blivit lite för tjock medan han varit utomlands och jobbat så vi sköt fram provridningen för att han skulle hinna rida henne lite mer först. Och tack vare detta hann Sylvia ändra sig ang Hamingja ("som ALDRIG skulle säljas") och erbjuda mig att få köpa henne. Så det var tur för både Sussi och mig att Ida var lite för tjock den där hösten!!! 


Lára hade en riktigt bra dag också! Josefin red henne på morgonen, så sedan kunde Lára koppla av och njuta i solen hela dagen - istället för att stå vid grinden och tråna!

Inga kommentarer: