söndag 21 april 2013

Bäst hittills!!! (Och det vill inte säga lite!)


Så här glad var jag när jag sadlade av Lára efter lördagens andra lektion!

Efter förra Atlikursen (för fyra veckor sedan) var jag så euforisk över att jag lyckats prestera min bästa ridning hittills i livet! Igår lyckades jag höja mig ett "snäpp" till - och idag YTTERLIGARE ett! Kombinationen att rida kurs för super-Atli på en häst som Lára gör verkligen underverk - plötsligt lär jag mig både ett och annat om ridning!!! När jag lyckorusig lämnade ridbanan efter dagens andra lektion konstaterade jag än en gång att Lára verkligen borde klonas!

Jag hade morgonfodringen i morse och var sedan först ut med att rida lektion. I o m att ridbanan var ledig passade jag på att börja skrittuppvärmningen en stund innan lektionen - med målsättning att lyckas lika bra med uppvärmningen som inför andra lektionen igår. D v s Lára skulle verkligen vara helt lös även i nacken. När lektionen sedan började konstaterade Atli att Lára och jag uppnått en ny nivå igår, då hon var samlad och samtidigt helt lösgjord.

Sedan sa han:"När jag själv uppnått en ny nivå med en häst brukar det lätt bli så att jag vid nästa ridpass har lite för bråttom med uppvärmningen, för jag vill så gärna få uppleva den nya nivås samling igen - så fort som möjligt! Så då får jag påminna mig själv om att jag istället behöver vara EXTRA noga med uppvärmningen eftersom hästen senast faktiskt presterade utöver det vanliga!" Så uttrycker sig en sann pedagog! Istället för att säga: "Se nu till att inte ha för bråttom och slarva med uppvärmningen!"

Nu hade jag ju redan hunnit värma en stund i skritt och Lára kändes redan mjuk och avslappnad där, så jag inledde istället lektionen med en låååång uppvärmning i trav, först på volt i vänster varv och sedan längs spåret i båda varven. Precis som i skritten ställde jag henne lite lätt höger-vänster vilket fick henne att slappna av riktigt bra i nacken!

Vi gick vidare genom att först tölta i en lägre grad av samling med riktigt lååång hals, använde ett par steg sidförande gör att lösgöra samt ett fortsatt fokus på att även det sista i nacken skulle släppa. Efter det fick jag jobba med samlade skritten till dess hon BÅDE var samlad och lösgjord och sedan sidföra i övergången för att verkligen få med mig lösgjordheten över i tölten. Och med mitt fokus på den helt lösa nacken gick det faktiskt ÄNNU bättre än igår!!! Lára var faktiskt så lösgjord att hon efter en stund började frusta i tölten - trots den höga graden av samling!!!

När hon fått sträcka ut och varva ner igen i trav funderade jag lite på om det kanske var hög tid att sluta rida - för hur skulle jag någonsin kunna toppa detta??!! Men som tur var gjorde jag inte det - och på dagens andra och kursens avslutande lektion gick det faktiskt ÄNNU bättre!

När vi värmt upp precis som på förmiddagen fick vi repetera sidförande m h a så små hjälper som möjligt. Atli tipsade om att jag skulle fortsätta att träna på att förfina detta ytterligare så att jag tillslut kan välja att flytta bara ett enda ben i taget åt det håll jag vill, utan att övriga tre rör sig. "För det är så du succesivt ökar graden av samling: genom större precision och att "dansa snabbare" - inte genom att försöka använda kraft till att samla mer!"

Efter detta samlad skritt, där jag succesivt fick till de diagonala hjälperna så att jag allt bättre kunde få med mig Láras "alla bogar och bakdelar" åt samma håll. Verkligen inte helt lätt med en sådan överrörlig  "gummibandshäst" som hon!!! Men tillslut var det som om hela hästen "ramlade på plats" och när jag sedan gjorde övergång till tölt (m h a sidförande) så var det plötsligt som den enklaste sak i världen för Lára att vara både samlad och samtidigt helt lösgjord genom kroppen!

Till Atlis uppmuntrande utrop: "Jättebra! Låt henne känna sig duktig nu och bara rulla på!!!" satt jag bara och njöt, varv på varv runt ridbanan utan att behöva korrigera henne ö h t!!! Jo, föresten, någon gång fick jag göra en liten halvhalt för att hålla nere tempot - men det var det enda. Känslan i detta kan helt enkelt sammanfattas: "WOW, WOW, WOW!!!"

När Lára åter varvat ner i trav konstaterade Atli än en gång att Lára och jag tagit ett stort steg framåt i helgen. Han sa att det alltid gör väldigt mycket på kvaliteten på tölten när man lyckas få det sista att "släppa" i nacken också. Och på min fråga bekräftade han att jag ska använda precis samma "tänk" när jag börjar träna på det ökade tempot.

Nu är jag HELT slutkörd efter denna helg, så det är snart dags för mig att vika in hovarna för kvällen. Men i morgon kväll kan det komma lite bilder här också - för Johan var med i Mariebäck igår!

Inga kommentarer: