Vad kom först; hönan eller ägget? Nu vet jag!!!

Får jag lov att presentera: fyra av mina "Agdor & Magdor" som jag kallar dem t v. Den mest skygga av dem är t o m med på bilden. Det är hon längst till vänster i den bortre raden. I morse var jag ut och kollade att det fanns mat och vatten i automaterna, innan jag åkte på jobbet. Hönorna satt hela tiden inne i hönshuset - men jag antog att de skulle komma ut senare när solen börjat värma lite.

Min plan var att åka direkt från jobbet till stallet. Men under dagen började jag bli nojig för att hönorna kanske inte vågade lämna hönshuset - och i så fall fick de varken mat eller vatten... Åkte därför hem efter jobbet, för att titta till dem. De var inne i hönshuset när jag kom hem så för säkerhets skull bestämde jag att de skulle få lite "nödproviant" där inne. Jag fyllde ett blomfat med vatten och det andra med värpfoder. Men när jag ställde in dem i hönshuset via hönsens ingång blev det kalabalik där inne. Vilket resulterade i att de välte ut vattnet...

Hade inte tänkt öppna stora "takluckan" på hönshuset, för att inte skrämma dem i onödan, men nu såg jag mig ändå tvungen att göra det. Snabbt försvann alla hönorna ut till uteburen. Eller det var vad jag trodde, för hönshuset såg tomt ut. Men när jag lyfte på skuggväven som hänger över ingången till deras värpreden så upptäckte jag "fegishönan" i ett av dem. Jag behövde bara nudda henne med handen för att hon skulle kasta sig ut till de andra i uteburen. Men där hon legat låg faktiskt ett ägg!!! Så nu vet jag vad som kom först - hönan var först (redan igår) och idag kom ägget!

När jag kom hem igen från stallet öppnade jag åter "takluckan" och kunde konstatera att det var slut vatten och nästan slut mat på faten. När jag öppnade skyndade alla hönorna ut i uteburen - vilket jag faktiskt har bildbevis för här ovan! Tuffingen är hon till höger i bild, närmast kameran, med den stora kammen.

Väl ute i uteburen satte de genast igång med att dricka ur vattenautomaten - uppenbarligen hade vattnet på blomfatet inte räckt för att släcka deras törst. Några åt också ganska rejält med värpfoder medan tuffingen spankulerade runt och tuggade på gräs. Innan de succesivt återvände in i hönshuset. Jag var förståss lättad att de ändå hade vågat sig ut en så pass lång stund - och både hunnit äta och dricka.