Láras nära döden-upplevelse på Umåker

Här vågar Lára faktiskt titta ut från det hörn i spolspiltan där hon försökt gömma sig...Uppenbarligen glad över att hon mot förmodan överlevt något riktigt traumatiskt!

Under den andra lektionen för Eyjolfur fick vi ju tölta nästan hela timmen, så hästarna var alldeles skummiga av svett efteråt. När vi transporterat dem tillbaka från ridklubben till travet kändes det därför som en mycket bra idé att duscha dem. Men det tyckte visst INTE Lára... Spolspiltorna vid Umåkers gäststallar är byggda så att man går direkt in i spiltan utifrån. Och eftersom belysningen där inne inte fungerade så upplevde hästarna det som att gå in i ett svart hål.... Även Démantur tvekade och Lára satte sig så på tvären att Sylvia tillslut fick komma och "putta på" lite bakifrån.

Väl inne i spolspiltan "snarkade" Lara upprört en lång stund. Och just som hon trodde att det inte kunde bli värre blev det just det - för då sprutade matte vatten på henne! :-O  (Det brukar aldrig vara dramatiskt att duscha henne i vanliga fall, men nu var det ju nu...) Hon kastade sig in i ena hörnet, stod där på tå och vibrerade hela hon. Eftersom hon har tjock vinterpäls överallt utom på halsen, där hon är klippt fler gånger, tyckte jag det var ett perfekt tillfälle för vårens första riktiga tvätt. Och tänkte dessutom att om jag höll på lite längre så fick hon ju mer tid på sig att inse att det inte var så farligt.

Efter en stund började hon också frusta en massa gånger. Det gör ju hästarna normalt när de slappnar av. Men nu stod hon fortfarande på tå och vibrerade - så avslappnad var hon ju absolut inte... Det verkade faktiskt som att frustningarna istället var hennes försök att peppa sig själv: "Du fixar det här Lára!" "Ta det bara lugnt, det kommer att gå bra!" "Lugn och fin, lugn och fin...!"

När matte ÄNTLIGEN stängt av duschen stod Lára kvar en stund och försökte gömma sig inne i hörnet, innan hon försiktigt vågade sig fram och titta ut... och ni ser ju ovan hur glad hon blev när hon fick syn på Sylvia = tryggheten i livet, som gick över stallplanen bort mot hästsportbutiken! (Vi hade båda glömt ta med resårgjordarna till våra fleecetäcken.... sådana gånger är det praktiskt med en butik på anläggningen!!!)