Lára ger "all over the place" ett ansikte...!

Lára redo för en ridtur!

Efter två hästlösa dagar i Umeå, med f f a min familj, var jag idag åter i vardagen. Det var ju dessutom första arbetsdagen på en vecka - så det var en försvarlig "hög" med mejl, telefonmeddelanden och arbetsuppgifter som väntade. Men sedan var det äääääntligen dags att åka till stallet!

Lára har börjat skämma bort mig genom att komma när jag ropar på henne i hagen - me like!!! Att det beror på godiset hon vet att jag har i fickan bortser jag helt ifrån! 

Ridunderlaget är verkligen inte kul just nu... bara lera och slask, var man än rider... Efter att ha suckat över den leriga vägen på väg till stallet valde jag att rida på ridbanan. Men det var ju inte mycket bättre där... Inledde ridpasset med skritt i låg form, framdelsvändningar och "kasta toppi" från Eyjolfur-kursen. 

Övergick sedan till att träna samlad skritt - det gäller att passa på när man har ett staket att ta hjälp av för att i alla fall försöka styra upp det hela en aning... Men trots detta lyckades förståss Lára rätt så bra med att än en gång ge uttrycket "all over the place" ett ansikte... Blandade småhopp blev det förståss också, när damen protesterade över att hon var tvungen att skritta saaaaaaaaaaktaaaaaaa. "Som om skritt inte vore tillräckligt onödigt ändå - kan det verkligen vara för mycket begärt att vilja riva av den lite snabbt?!"tyckte en av oss - ni kan nog gissa vem...! ;-) 

Efter några övergångar till tölt med MASSOR av bakben från den samlade skritten, samt lite extra energi från några pet med pisken, ville jag avsluta med lugn och avslappnad trav på volt. Inte helt lätt när jag så tydligt tryck på damens "on-knapp"...! Men tillslut hittade vi något som i alla fall liknade ett "off-läge" så då var matte nöjd för dagen. 

Medan Lára sedan mumsade kraftfoder passade jag på att dela upp den hink Biopromin som Fia och jag köpt, på två. Lára fick en första "dos" i sin mat och när hon ätit klart kunde jag mycket nöjd konstatera att hon ätit Bioprominet också. Det mineralfoder jag haft tidigare har hon helst lämnat i botten på krubban... men det här nya är i o f s som ett mjöl - så inte ens en hästmule kan sortera bort det ur blöt betfor och havre! Eftersom det bästa mineralfodret definitivt måste vara ett som hästen äter - kändes detta bra! 

På vägen hem passerade jag sedan Granngården och köpte en liten säck "Krafft Muskel". Ska börja ge henne lite proteintillskott för att hon ska ha optimala förutsättningar att bygga muskler. Hon är inte för tunn nu, men hon har inte heller några direkta reserver att tala om. Detta trots att hon alltså är högst i rang i flocken och därmed äter så mycket hö som hon vill. Problemet är bara att hon ganska fort blir nöjd och lämnar... Samma sak när jag ökade på mängden havre och betfor tidigare. Men proteintillskottet är så koncentrerat att jag inte behöver lägga till någon större mängd - så det hoppas jag hon äter upp. Jag vill gärna ge henne lite marginaler... När all vinterpäls är borta vill jag inte upptäcka att hon ändå är lite för tunn...!