fredag 31 december 2010

Gott Nytt År!!!


...önskar vi med några av Johans bilder från nyårsfyrverkeriet i Luleås Norra hamn, nyårsafton 2008. I kväll kommer vi att uppleva tolvslaget uppe vid kyrkan här i Kyrkbyn. Tack vare att man står på en höjd ser man många fyrverkerier runt om. (Jag har sovit en stund i eftermiddag så jag hoppas jag är vaken ända till tolvslaget!)






Nyårsaftonsridning

Åkte till stallet på förmiddagen för att rida ut med Fia och Lukka. När jag höll på att byta om i Josefshallen såg jag plötsligt Hrissla och Hremsa springa förbi utanför fönstret. Vad var nu på gång?



De ställde sig uppe i hörnet av hagen och spanade på något...




...och snart anslöt de andra ungstona också. Det visade sig vara älgar som fångade deras uppmärksamhet. Tre älgar som stod knappt 20 meter bort - på andra sidan vägen! Älgar och hästar stirrade på varandra ett tag - men när jag smög fram för att fotografera älgarna så drog de sig tillbaka inåt skogen. De enda i stoflocken som verkade oberörda var Lukka och Tildra, "låt ungdomarna ägna sig åt älgspaning" verkade de tycka medan de nöjt stannade kvar vid höbalen.

När Fia och jag höll på att göra iordning våra hästar kom både Sylvia och Madde till stallet, så vi fick sällskap ut alla fyra - trevligt och tangerat rekord! Vi red ner på bilvägen och vågade oss på att rida mot Avan, trots att många älgar synts till längs vägen åt det hållet. Fast älgarna utanför stohagen skulle bli de enda vi såg denna dag.

På hemvägen red vi tempoväxlingar i tölt mellan ledningsstolparna. I början fick jag "hela hästen i handen" vid mina försök till nedtagningar. Sedan kom jag på att jag gjorde samma fel som så många gånger förr: jag bromsade på båda tyglarna, med rak häst. Fel, fel, fel, fel, fel!!!! som Brasse sa i "Fem myror". Jag ska ställa Feykir inåt och driva in inner bak i nedtagningen, så att han bromsar "med bakdelen under sig". Plötsligt blev nedtagningarna en MKT trevligare upplevelse och det tog inte hela sträckan mellan två ledningsstolpar att ta ner tempot!

Det blev även en hel del ökat tempo tölt under ridturen. Det går så mycket lättare att träna på detta när vi har andra hästar med oss - så att Feykir verkligen är motiverad att ta i bak! Fast det är bäst om de andra hästarna bara rider i vad som kanske kallas "högt mellantempo" - för då hinner vi hålla koll på alla benen. När det börjar gå snabbare blir det mer problematiskt... men man måste ju tänja på gränserna ibland också!

Och övergångarna till ökat tempo måste vi få ta succesivt. När Démantur och Lukka exploderar iväg har vi ingen chans - och då blir Feykir ganska spänd och stressad. Men om någon av "fartdårarna" passerar förbi när vi redan börjat närma oss vår "smärtgräns" - då kan resultatet bli att vi plötsligt överträffar oss själva en liten bit. Innan vi trasslar in oss i alla benen igen, tappar bogar åt alla håll och allmänt får problem...



Tillbaka efter ridturen var hästarna härligt rimfrostiga! (Termometern visade -21,8) Här visar Démantur upp sig! Intresserade damer behöver bara säga till - han är föresten väääldigt vidsynt och har absolut inte något emot valacker heller!




...och i Lukkas och Feykirs mörka pälsar blir förståss rimfrosten extra effektfull! Hästarna verkade lika nöjda som vi med sällskapet under dagens ridtur!

Kristin dök sedan upp innan vi lämnat stallet. Hade hon kommit dit en dryg timme tidigare hade vi varit FEM samtidigt på ridtur - det hade varit nytt rekord!

torsdag 30 december 2010

Geisli, Lukka och Feykir på ridtur!


Feykir och Geisli galopperar på Bottenvikens is - långfredag 2008

...och det finns en anledning till att jag letat fram en bild med Geisli (ofta kallad Sillen). Det är alltid lika roligt att upptäcka att folk faktiskt läser min blogg. Idag fick jag ett sådant bevis igen! Lale, Geislis nya matte, ringde mig för att hon läst om mina och Fias inställda ridturer de senaste dagarna. Hon undrade om vi skulle rida idag - för då ville hon gärna haka på. KUL!

Och självklart skulle vi rida idag - det var ju nästan "blidväder" när temperaturen bara låg på drygt -10!

Det var med viss bävan jag gick till hagen för att hämta Feykir. Den nykastrerade Sleipnir har fått flytta in i valackflocken och jag har oroat mig för att han skulle aspirera på Feykirs ledarroll och därför ge sig på honom för att slåss... Skulle jag hitta en häst full av skador när jag kom till hagen? (Mitt logiska jag sa ju att Sylvia självklart skulle ha ringt mig om det varit problem - men ändå...) Mattes glädje var därför extra stor när Feykir genast lämnade höbalen och kom till grinden när jag ropade. Han verkade nämligen både ohalt och helt oskadad. Och vid en senare visitering inne i stallet kunde jag inte hitta minsta skråma. Våra underbara hästar verkar än en gång ha hanterat ett ihopsläpp hur bra som helst!

På vägen till stallet hade Fia sett flera älgar bara en liten bit från stallet, längs vägen mot Alviksträsk, så vi hade inget problem att enas om att rida åt andra hållet istället! Först blev det en lååång skrittsträcka för vi hade så mycket att prata om! Men tillslut höjde vi tempot till både tölt och galopp. Feykir och Lukka turades om älgspaning medan Geisli bara verkade jätteglad över att få komma ut och tuffade på framåt med ständigt spetsade öron.

Fast Feykir hade inte riktigt tid att fundera allt för mycket över ev älgar/spöken idag... Har nämligen upptäckt en intressant skillnad i hans personlighet. Rider vi ut själva har han livligast fantasi - då kan det vara mycket som är väldigt spännande. Är det bara han och Lukka är han mer avslappnad, även om han gärna går precis bakom henne när vi passerar så farliga ställen som över bäcken. Då kan han också vara ganska seg i skritten - det verkar inte störa honom om han hamnar på efterkälken ibland.

Men om han inte är ensam "kille" - då blir det plötsligt andra bullar! Då är det plötsligt väldigt viktigt att ligga i täten - det är som att han ska imponera på Lukka - och då har han ju inte tid att ägna sig åt "spök- /älgskådning".

Vid något tillfälle idag blev han t o m sur på Geisli och markerade tydligt att han kommit för nära. Och så har han ALDRIG gjort under alla de tillfällen då Eva och jag ridit ut tillsammans utan det måste ha varit för att Lukka var med!

Vi lämnade vägen och red båda "travslingorna" i skogen. I början travade vi i den knädjupa snön. Feykir kändes full av energi - han har nog rätt bra flås ändå! En annan häst i sällskapet började dock bli trött, så ungefär halvvägs övergick vi till skritt istället. Även det var ju ansträngande för hästarna, eftersom snön gick dem upp till knäna. När vi kom tillbaka ut på bilvägen flåsade de ganska mycket alla tre (-11 grader är ju ganska varmt med tanke på deras tjocka pälsar också) så vi skrittade en lång sträcka för att ge dem tid att hämta sig igen.

Tillbaka i stallet var vi mycket nöjda med vår timmeslånga ridtur. När Feykir fick gå ut i hagen igen kom Sleipnir direkt fram till honom. Matte stod och höll andan medan de luktade på varandra. Men det blev inte ens ett "pip" utan de verkade båda nöjda med att ha kollat in varandra. Skönt! En liten stund senare fick jag se Krummi (nr 2 i rangordningen - eller möjligen nr 3) flytta på Sleipnir, så "pojkspolingen" är kanske inte så hög i rang när allt kommer omkring.


onsdag 29 december 2010

Det kunde bli ännu kallare! :-O


I morse visade termometern faktiskt -29,7 här hemma! :-O Sedan har det blivit liite mildare under dagen, men var fortfarande dryga -20 när jag åkte från jobbet. En "telefonkonferens" med Fia avgjorde att hästarna får vilodag idag också. -20 inne i Luleå brukar betyda minst -25 i Mariebäck och det är alldeles för kallt om ni frågar mig!

Känner verkligen av den här kylan på många sätt... Ett lite mer konstigt "symptom" är att jag flera gånger under dagens korta, korta lunchpromenad fick stanna till en stund för att jag fick sådan mjölksyra i benen - helmysko! I övrigt är jag väl ungefär som timmerstommen i vårt hus: jag knakar och brakar i kylan! ;-)

Det har varit väldigt mycket älgar runt Mariebäck den senaste tiden. Sylvia, Yvonne och Fia har flera gånger sett grupper av älgar genom bilfönstret. Och när vi red ut i måndags kväll så såg vi spår efter älgarna överallt. Men då hade vi hundarna med så vi behövde aldrig komma i närkontakt med någon älg. Vilket jag var extra glad för - Feykir blir verkligen totalt panikslagen när han ser en älg!

Första gången Feykir och jag träffade på älgar tillsammans var i Gäddvik. Feykir fick syn på en älg som stod kanske 25 meter framför oss på en korsande väg. När jag ropade för att skrämma älgen brakade det till i skogen precis bredvid oss - där stod uppenbarligen också en älg! :-O Jag hann aldrig ens uppfatta när Feykir snurrade runt, så fort gick det, utan plötsligt upptäckte jag bara att vi galopperade i full fart tillbaka mot stallet!

Tjuvlånade nyss Johans Facebook (säg inget till någon!) och läste då ett inlägg från Sylvia. Hon skriver att i morse stod det fem älgar nedanför valackernas vinterhage. Jag hoppas att någon/några av de andra hästarna kunde agera "moralisk support" för Feykir i det läget - för då innebar det oerhört nyttig "social träning" för honom!

Annars skulle jag vilja skicka honom på studiebesök till Annica - som har Häst & Fritid. Hon berättade en gång att det kommit in en älg i hennes hästhage - men att hästen jagat ut älgen igen! Det hade verkligen varit något för Feykir att uppleva och lära sig av!

tisdag 28 december 2010

-28,7 grader...

...and still counting...!!!

-27 grader är KALLT!!!


...så Feykir får förståss vilodag idag! Fia och jag skulle rida ut tillsammans, ev skulle även Sylvia haka på, men vi får göra nytt försök i morgon.

-27 är föresten noteringen hemma i Kyrkbyn, jag utgår ifrån att det är ÄNNU kallare i Mariebäck...!

måndag 27 december 2010

Jullovet slut

...för både mig och Feykir. Efter jobbet hade jag stämt träff med Fia i stallet, för att vi skulle rida ut tillsammans. Sylvia kom med på Démantur också och alla hästarna verkade väldigt upplivade av sällskapet!

Det blev mycket tölt - i för mig och Feykir ganska högt tempo. Han flåsade en hel del - men var ändå full av energi. När vi skrittade sista biten hem skrittade han faktiskt ifrån de andra!

Var hem och åt lite middag och sedan åkte jag till simhallen och bastade ångbastu. HÄRLIGT! Men nu håller ögonen på att falla igen så det är hög tid att vika in hovarna för i kväll. Förra natten sov jag VÄLDIGT lite, så jag har en hel del att ta igen! Hoppas sömntabletten hjälper bättre i natt, när den dessutom fått hjälp av både ridning och bastu!

I morgon ska Fia och jag rida ut tillsammans igen - och kanske skulle Sylvia haka på då också. Hoppas hästarna blir lika peppade av sällskapet då!

fredag 24 december 2010

God Jul!


Vi har två julkort i år - och till alla mina bloggläsare "skickar" jag förståss båda!




onsdag 22 december 2010

-25 grader

...i Mariebäck idag. Men det kändes inte på långa vägar så kallt som inne i Luleå där termometern visserligen bara visade -21 grader, men det blåste ISANDE vindar. "Vinden hetsade minusgraderna att anfalla" som Jo Nesbö skulle ha uttryckt saken.

Det blev bara ett kort "God Jul"-besök hos Feykir idag. Om tre juläpplen tyckte han "gott men lite" - och Krummi passade på att äta "smulorna från den rike mannens bord" när Feykir tappade några små äppelbitar på marken. Hästarna var härligt rimfrostiga och fullmånen lyste från en stjärnklar himmel - rena julkortet!

tisdag 21 december 2010

Håller ångan uppe!


Så här fin är adventsljusstaken i Luleå centrum nu när alla fyra adventsljusen är tända!

Idag fick Feykir vilodag. Själv hade jag gärna tränat på City Rehab - men på tisdagar har de bara tider i bassängen på förmiddagen och då jobbar ju jag... Så det fick bli det näst bästa: ångbastu på simhallen. Nu ska jag vila en stund så hoppas jag orka lite julförberedelser sedan.

Massor av snö och porlande glädje!


Feykir har fjäskat ordentligt för matte på slutet: när jag kommer till hagen för att hämta honom lämnar han genast höbalen och kommer till mig! Idag var han snöig när jag tog in honom...




...REJÄLT snöig, som ni kan se!!!





Och det är verkligen fascinerande hur otroligt välisolerande en islandshästpäls är: som ni ser är han HELT torr där jag borstat bort snön! Tänk om man kunde samla ihop all päls när de släpper på våren och tilläggsisolera huset!

Fia och jag "växeldrar" med motivationen. Idag sms:ade hon att hon inte tänkte rida, men jag fick henne snabbt på andra tankar. Och förra veckan gjorde hon detsamma för mig! Väl i stallet bestämde vi oss för att rida skogsrundan. När vi "klätt på" hästarna och ocs själva både utrustning och reflexer vägrade min suveräna boglampa fungera... Som tur var fick jag låna en liten pannlampa av Fia, så jag var inte helt utan lyse.

Tyvärr visade det sig att det kört skotrar längs skogsrundan... Något vi i o f s har räknat med ska hända eftersom den är uppmärkt skoterled - men vi hoppades att de inte skulle börja köra riktigt ännu... Detta innebar att den lätta, fluffiga snön som hästarna ganska lätt kunnat forcera nu var ihoppackad och MYCKET jobbigare för dem att gå i.

Alltså blev det mest skritt. Vi provade att höja tempot några gånger - men det märktes att det var riktigt, riktigt jobbigt för hästarna så det blev inga långa sträckor. Tillslut bestämde vi oss för att vända och skritta hemåt igen.

Båda hästarna blev faktiskt riktigt upplivade av att vara på hemväg! Två gånger gjorde Feykir på eget initiativ galoppfattning från skritt och fräste iväg genom snön. Och det var sådan tydlig glädje i de där galoppfattningarna att jag inte hade hjärta att bromsa utan lät honom springa på till dess underlaget åter tvingade honom att sakta av. Lukka verkade lika glad - hon hakade på oss och slog dessutom bakut flera gånger!

Hästarnas glädje smittade av sig - både Fia och jag var så glada efter denna ridtur. "Glädjen porlar inuti!" beskrev Fia - och jag kunde bara hålla med!

söndag 19 december 2010

Tveksam...

...till väderprognoserna för i morgon. Tidigare har man talat om riktigt, riktigt kallt. Men nu säger både smhi och yr att det bara ska vara runt -15. Det känns INTE så i min kropp kan jag tala om - bl a ilar det så våldsamt i fingrarna och händerna... i kombination med hur övriga kroppen också "larmar" känns det som minst -25 i morgon. Alt ett riktigt oväder med blåst och snö. I morgon vid den här tiden vet vi vem som hade rätt. (Vilken TUR att jag hann rida idag INNAN kroppen drog igång "red allert"!!!)

-22,8 grader


Det var rejält kallt idag: -22,8 när jag kom till Mariebäck. Och Feykir hade nästan förvandlat sig till skimmel i kylan! I bakgrunden skymtar "fuxmaffian": Eydir, Gabriel, Funi och Geisli. I sådan här kyla är det skönt att veta att de har fri tillgång på hö - då behöver de ju aldrig frysa!





...och nu var det inte bara rimfrost som färgat Feykir vit, utan rejält med snö och is i pälsen! Fick börja med att skrapa bort så mycket som möjligt med en svettskrapa innan det var lönt att börja borsta! Hade sms:at Fia innan jag åkte till stallet - så vi skulle få sällskap. Och sedan dök även Sussie upp - så vi blev tre ekipage som red ut tillsammans idag!

Förra söndagen red jag, Eva och Emelie de två "travrundorna" längs vägen mot Avan för att de skulle bli upptrampade så att Sussie skulle kunna hitta dem sedan. Men sedan kom ju all den här snön som förståss effektivt dolde våra hovspår! Därför passade vi på att rida där idag också.

Feykir var lika härligt energisk som igår! Och när det var dags att forcera plogvallen för att ta oss in på den bortre travrundan gick han fram som en bulldozer utan att tveka! Han verkade hur nöjd som helst med att få ligga i täten genom skogen! Vi skrittade bara i djupsnön, för att det inte skulle bli allt för ansträngande för Djarfur - han har ju inte hunnit få så mycket kondition ännu. Men hästarna fick ju massor av muskelträning - när de fick lyfta så ordentligt på fötterna. Och Feykir - som alltså gick först och "spårade" flåsade en hel del bara av skritten.




Sussie & Djarfur samt Fia och Lukka. Ganska mycket snö som ni ser! Tur att det är lätt kallsnö - annars hade det ju varit väldigt mycket jobbigare för hästarna!




När föregående bild var tagen skulle vi fortsätta upp här - där en räv "spårat" åt oss! Tillbaka ute på bilvägen igen fortsatte vi sedan skritta ganska länge för att hästarna skulle hinna hämta sig efter snöpulsandet. Sedan töltade vi hemåt och Feykir kändes härligt pigg och energisk fortfarande!

Bakom en vägkrök fick vi plötsligt se en gestalt komma gående längs vägen... kunde det vara tomten?! Men det visade sig vara Elisabeths make, som motionerar genom att promenera hem från stallet. De bor precis som jag i Kyrkbyn, så det är en rejäl promenad! När Elisabeth plockar upp honom på hemvägen brukar han ha hunnit ungefär halvvägs. Ronny önskade oss God Jul innan han fortsatte sin promenad - så det var ju nästan som att möta tomten!

lördag 18 december 2010

MASSOR med snö!!!

Idag fick Feykir och jag sällskap av Madde och Krummi. Madde föreslog att vi skulle rida "skogsrundan" och jag var inte sen att haka på. Jag hade verkligen en HELT annan häst än i onsdags! Då kändes han så väldigt däst av att ha mumsat hö - antagligen oavbrutet - i två dygn eftersom de precis fått fri tillgång i hagen. Nu hade jag istället en häst full av energi som med spetsade öron forsade fram genom den djupa (men lätta) snön i skogen!



...och det var ju inte lite snö som hade kommit direkt...!!! Tur att det var lätt kallsnö - annars hade vi inte kunnat trava och galoppera så mycket som vi gjorde. Feykir bjöd dessutom på "bjällerklang" när alla "isbjällror" i manen klingade för varje steg han tog!




De som känner Krummi vet att han är riktigt, riktigt stor - ändå gick snön som synes över knäna även på honom! Det var verkligen underbart ute i skogen idag! Tack vare att vi ridit här många vändor medan det bara var ett par cm snö så visste vi ju precis hur underlaget såg ut - och vågade galoppera på så att snön yrde!

En dryg timme var vi ute - och det enda vi saknade var lite fler kompisar som sällskap. När vi var nästan hemma mötte vi Sylvia på Démantur. Det verkligen lyste ur ögonen på Sylvia när hon äntligen satt i sadeln igen! Att händerna inte är helt återställda efter operationerna stoppar förståss inte henne!

fredag 17 december 2010

Hot stone-massage!!!



...ord är väl egentligen överflödiga?! Så här tillbringade jag min eftermiddag - så Feykir fick ännu en vilodag. Jag hade det säkert hur bra som helst i sin flock, med höbal i hagen och allt. Och jag hade det alldeles, alldeles underbart!!!

torsdag 16 december 2010

Oj...

...nu är gatan plogad - och det blev en breeeed plogvall som jag och bilen ska ta oss igenom imorgon bitti... Håll tummarna att de inte hinner ploga en gång till innan dess (snön vräker fortfarande ner i oförminskad styrka och ska visst fortsätta så en bra bit in på morgondagen) för då vet jag inte om jag kommer att ta mig ut. Kan ju inte trycka hur hårt som helst på gaspedalen när jag samtidigt måste svänga 90 grader... :-O

Johan, pallra dig hem - din fru är snart insnöad!!!


Snöstorm!



Det snöar vertikalt idag, så jag kan inte påstå att jag blev besviken när Sylvia ringde och sa att kvällens ridlektion var inställd. Här har det inte blivit många knop i kväll... ännu ett rejält pass "non-doing" alltså. Det är verkligen ett hårt jobb...men jag antar att någon måste göra det! ;-)

Annars finns ju definitivt något att göra: snön faller och driver ihop - men jag låter den ligga. Johan är i Umeå och jag får alldeles för ont överallt om jag skulle ge mig på snöskottning. Än har de inte plogat vår gata - men när de väl gör det lär det bli en ganska rejäl plogkant... Tack vare fyrhjulsdriften på bilen räknar jag med att kunna köra igenom plogkanten i morgon bitti bara jag gasar ordentligt.

Under morgondagen kommer sedan förhoppningsvis en firma och skottar bort plogkanten. Om inte, så får Johan ett rejält träningspass när han kommer hem i morgon kväll! Jag har inte bara en häst att motionera - utan en make som ska hållas igång också! ;-)

onsdag 15 december 2010

Hästarnas "julbord"



De två första dygnen med höbalar i hagarna råkade sammanfalla med två vilodagar för Feykir... inte optimalt! Det var samma sak för Lukka, så det var två ganska dästa hästar Fia och jag red ut på i kväll... Vi red "skogsrundan" - med Feykir i täten så hans boglampa fick lysa upp vägen.

Vi red långa sträckor skritt, varvat med trav och galopp. Men det var verkligen inget "tryck" i Feykirs galopp idag. Vänstergaloppen blev knappt galopp alls och t o m i högergaloppen fick jag driva på endel för att han inte skulle börja slarva med bakbenen.

Sist vi red skogsrundan blev Lukka så upplivad att hon plötsligt bockade och sedan kom ikapp oss i full galopp. Idag var hon däst och seg så vi konstaterade att det knappast skulle bli någon bockning... men lustigt nog bockade hon plötsligt rejält för att sedan än en gång komma farande i full galopp - och det på precis samma ställe som sist! Vore intressant att hon får ett sådant (för henne mkt ovanligt) infall just där!

Tillbaka i stallet konstaterade jag till min förvåning att Feykir var riktigt, riktigt svettig. Vi hade ju haft så långa skrittsträckor och inte töltat alls, så jag trodde inte det varit ansträngande på det sättet. Men det var ju bra med tanke på all mat han proppat i sig de senaste dygnen...

Sylvia, som opererat båda händerna i höst, kunde inte längre motstå ridsuget utan gav sig ut en sväng med Démantur i kväll. I o m mattes konvalecens har han vilat flera månader - så det var MYCKET häst att hålla reda på - dessutom med bara en hand! Det ska vara Sylvia som fixar en något sådant!!!

Hemma igen kan jag konstatera att jag är så skönt trött i kroppen - hoppas det hjälper mig att sova i natt! Det blir tidiga kvällar här nu. Måste ju ta sömntablett för att sova ö h t och kan inte ta den senare än kl 19 om jag inte ska vara alldeles groggy på morgonen... Vilket innebär att det är godnatt redan kl 21. Det blir korta kvällar...

tisdag 14 december 2010

"Non-doing"

En kollega som varit på föreläsning med läkaren Ola Schenström - expert på mindfulness - berättade att han hade använt uttrycket "non-doing". Och pratat om hur viktigt det är att ägna sig åt "non-doing" emellanåt för att hämta krafter och må bra på sikt.

Jag har faktiskt tvingats bli riktigt, riktigt bra på just detta. Prio 1 i min vardag är jobbet. De gånger jag har krafter kvar efter jobbet använder jag dessa till träning - extra viktigt eftersom det är den enda fungerande smärtlindring jag har att tillgå.

Om det mot förmodan finns någon "ork" efter detta - vilket inte är särskilt ofta - så fixar jag med något hemma. Men oftast överlämnas allt sådant till Johan (eller städfirman) medan jag ägnar mig just åt "non-doing". För att förhoppningsvis orka med jobbet nästa dag - och helst även träning.

"Non-doing" kan föresten med fördel kombineras med bloggning - med mina supersnabba fingrar tar det inte många minuter att skriva ett blogginlägg. Hade jag klockat detta inlägg hade klockan garanterat stannat på under tre minuter.

Hoppas ni bloggläsaren inte känner er försummade nu, när jag erkänner att jag ägnar er så lite tid... :-O

"White coat-syndrome"

Alla på jobbet har erbjudits hälsokontroll via företagshälsovården denna vecka. Och för dem som känner till min svåra sjukvårdsfobi är det uppenbart att jag inte ser det som ett "erbjudande" - men i alla fall som ett nyttigt tillfälle till "social träning".

Inför besöket på företagshälsovården idag hade jag laddat med bedövningssalva i armvecket ifall de skulle få för sig att sticka mig med nålar... Men det blev bara ett litet stick i fingret, som jag faktiskt överlevde utan bedövning!

Urinprov skulle man lämna också - och jag insåg att jag i ren nervositet glömt av mig och gått på toaletten det sista jag gjorde innan jag gick från banken.... Men som tur var lyckades jag ändå prestera den mängd som behövdes utan problem - urinprov är faktiskt min bästa gren! (Det enda som har med sjukvård att göra som inte gör mig jättenervös!)

Av det som skulle kontrolleras var allt OK - utom blodtrycket. Jag brukar ha lågt blodtryck, men nu var det plötsligt högt! :-O Sköterskan frågade om jag stressat mycket. I tankarna hann jag bl a beröra den senaste tidens hopplösa kontakter med Försäkringskassan, innan jag erkände för henne att alla kontakter med sjukvård faktiskt gör mig stressad. "Då ska du få ligga ner och vila på en säng en kvart innan vi gör en ny koll." sa hon.

Efter en mycket avkopplande kvart kom hon tillbaka med blodtrycksmanschetten och när hon sedan läste av den började hon skratta! "Din sjukvårdsfobi går faktiskt att mäta - nu har du blodtryck som en tonåring!!!

måndag 13 december 2010

Hålla ångan uppe


Nyårsdagen 2009: jag och min syster kollar in hästarna och Feykir kollar in oss.


KALLT: -20 grader idag och det känns i kroppen kan jag avslöja... Fick sms från Sylvia att hästarna nu har höbalar i hagarna - och därmed fri tillgång på hö. Det känns ju bra, särskilt som kylan tydligen ska hålla i sig.

Nu är det bara att hålla tummarna för att jag ska orka rida ganska regelbundet - annars har jag snart en rund häst... Men idag blev det vilodag för Feykir i alla fall. Hade istället tänkt satsa på sjukgymnastigen, men än en gång tröt orken när jag skulle dit efter jobbet... Det blev hem och vila istället. Sedan piggnade jag till tillräckligt för att åka till simhallen och basta ångbastu i alla fall. Det är verkligen en fördel att jag inte behöver boka någon tid där - och de har öppet till kl 20, eller ibland t o m 20.30.




söndag 12 december 2010

Lilla julafton i stallet


Emelie och Geisli ("Sillen")


Traditioner är till för att hållas - så idag hade Emelie, Eva och jag vår årliga lilla julafton i stallet! Och som traditionen bjuder ska det då inledas med en härlig ridtur ute i "tomteskogen" följt av julfika och julklappar i Josefshallen. Som tur var fanns bussiga hästägare som lånade ut hästar: Eva fick låna Geisli (Sillen) av Lale och Emelie fick låna Gabriel av Yvonne. Själv hade jag turen att få rida Feykir - idag igen!




Eva och Yvonne med Feykir

Vädret var perfekt för en "lillejul": -15 grader och när vi gav oss iväg höll sig solen fortfarande precis över trädtopparna och fick snön att gnistra i träden!

På mitt förslag tog vi till vänster nere på bilvägen, mot Avan. Jag hade nämligen lovat Sussie att "rida upp" våra två "travslingor" där borta - när det finns hovspår är det ju mycket lättare att hitta dem.

Hästarna kändes pigga och glada och vi varvade de fyra gångarterna. När det börjat skymma lite skrittade vi genom riktig "tomteskog" med höga, snötyngda granar. "Det är nog bäst att hålla utkik - här kan det finnas tomtar!" sa jag. Jag borde nog inte ha sagt så... för strax visade sig Feykirs livliga fantasi när han spänt började titta sig omkring och stirra misstänksamt på träd och stenar... och resten av hemvägen blev spännande för honom. Det kan i o f s ha berott på att skymningen börjat falla - och hästar har ju svårare än människor att ställa om till mörkerseende. Men med tanke på uttrycket "En islänning ljuger aldrig när hans häst hör på" så kan han ju helt enkelt ha följt min uppmaning att spana efter tomtar. Eller vad tror ni?

Vad det än var som gjorde Feykirs tillvaro spännande på hemvägen så hindrade det inte honom från att ta i ordentligt med bakbenen och tölta med bra takt på hemvägen, även om han var hög i formen hela tiden. Men, men, man får vara glad för det lilla!

När hästarna sedan mumsade mat fick vi julfika i Josefshallen - och julklappar. Av Eva fick jag bl a en kylskåpsmagnet som associerar till mitt motto här på bloggen. På magneten står det: "Den som säger att lycka inte kan köpas för pengar vet inte var man ska shoppa!" Men det vet ju jag: i affären som säljer islandshästar förståss!!!

Hemma igen har jag än en gång konstaterat att ridning verkligen är världens bästa träning i Mindfulness! Inte en enda gång under dagen har jag funderat över Försäkringskassans outgrundlighet eller gruvat mig för hur jag ska orka med morgondagen på jobbet.

lördag 11 december 2010

Lördagsridning med trevligt sällskap



Isvägen över älven, som öppnas när bärigheten är 2 ton, har nu höjts till 4 ton. Så här såg det ut när jag körde hem från stallet idag. Bilden är tagen när jag kört drygt halvvägs - älven är BRED!

Fia och jag verkar verkligen vara i fas nu - idag var fjärde gången på kort tid som vi kommit till stallet samtidigt. Och bara en av gångerna har vi haft kontakt innan vi åkte hemifrån. Hästarna såg så härliga ut när vi tog in dem ur hagarna - det hade kommit några m m nysnö som låg över deras ryggar, som om någon siktat florsocker på dem!

Vi fick en härlig ridtur i vintersolen, som precis låg över horisonten. Det blev "favoritrundan" i skogen - det gäller ju att passa på innan det kommer en massa snö och större delen av den förvandlas till skoterled. Feykir trivdes med att ligga i täten - och Lukka verkade inte ha något emot att haka på. En gång när vi fattade galopp blev hon så glad att hon gjorde ett bocksprång!

Efter långa sträckor trav och galopp längs skogsvägar och stigar var vi åter ute på bilvägen igen och vände hemåt. I ett sådant läge hade jag aldrig försökt tölta med Reykur ö h t. Visserligen var han naturtöltare och kunde tölta i djupsnö om han var på det humöret. Men om jag inte jobbade med samling under första delen av ridturen var det inte lönt att försöka sedan - det var som att det var för sent.... Bara att acceptera att jag hade hur mycket som helst i handen resten av ridturen. Men precis som på alla andra områden så är Feykir HELT annorlunda även här. Efter lite samlande övningar var han lätt och fin i handen och töltade på bra. Och då var det inget "fusk" med halvstång heller, utan jag red på vanligt, tredelat bett.

Vi lyckades t o m höja tempot i tölten UTAN att Feykir vräkte sig i handen - trots vanliga bettet - vilket verkligen var en framgång för oss! Tidigare har jag kommit till det läget att jag i alla fall kan jobba honom i kort tempo tölt på vanligt bett. Men så snart jag försökte höja tempot lite så har han plockat fram det gamla knepet att vräka sig i handen och "rycka mig ur sadeln". Men nu fick jag alltså uppleva några sekvenser då han töltade på i riktigt bra tempo, helt lätt i handen och kändes hur mjuk och fin som helst! Även Fia fick uppleva ett "halleluja-moment" ungefär samtidigt - när Lukka blev "racerbåt" för ett ögonblick. Då kom ett glädjetjut från Fia, vilket fick hennes hund Molly att tvärvända framme på vägen och komma springande tillbaka för att se vad som stod på!

Det var nöjda ryttare som återvände till stallet efter en härlig ridtur! Och nöjda hästar som sedan fick gå ut i hagen och äta lunch!

fredag 10 december 2010

Storleken har betydelse!


Den fina adventsljusstaken i Luleå centrum - möjligen världens största?! Vid lunchtid idag såg jag hur de förberedde för tredje advent - de är så avancerade att de byter till kortare och kortare ljus så att det verkligen ska se ut som att det är stearinljus som brunnit på riktigt!

Red på ridbanan idag och repeterade övningar från lektionen förra torsdagen. Det var knappt ridet på banan sedan den senaste centimetern snö kom - så det blev tydliga spår när vi red. Avslöjande sådana, kan jag säga! Brukar skritta igång med att rida snäva serpentiner med riktigt mycket böjning - och tycker att jag brukar få ungefär samma storlek på varje "böj". Fast nu avslöjades obarmhärtigt att böjarna åt höger blev nästan dubbelt så stora! Han lyckas helt enkelt lura mig genom att böja mkt på halsen men lite på kroppen... Längs nästa långsida var jag inte riktigt lika lättlurad - och då gick det ju faktiskt att få dem mer lika.

Även i den första töltövningen var storleken en viktig faktor. Töltade på tre volter längs ena långsidan, först högervolt, sedan vänstervolt och sist högervolt igen. Även här gällde det att sträva efter att alla volterna blev lika stora. Det låter ju inte allt för komplicerat - men det är i teorin. Praktik är något HELT annat! En MYCKET bra övning både för mig och Feykir. Eftersom man hela tiden byter om volt så har vi inget vi kan "fastna" i - vilket gör Feykir mer lösgjord. Och jag får nyttiga påminnelser om att verkligen använda mina ytterhjälper när de hela tiden skiftar - och det märks direkt när jag slarvar för då blir volterna olika stora.

Efter en skrittpaus med halt och rygga då och då övergick vi till att tölta längs spåret, i öppna längs långsidorna och på stor volt på varje kortsida. I höger varv märktes verkligen effekten av den förra övningen. Feykir gjorde aldrig något försök att komma undan genom att dra iväg i tempo utan töltade på en gång långsamt, med bra takt och bra form! Var nästan lika nöjd när vi bytte till vänster varv!

Avslutningsvis fick han sträcka ut lång-låg i trav. Då kändes det att han jobbat ordentligt i tölten, för jag fick verkligen driva för att få honom att välva överlinjen och jobba med rätt muskler.

Efter ridningen åkte jag till simhallen här i Gammelstad och njöt i ångbastun. Ja, lite stretching blev det förståss också när jag var riktigt varm i kroppen. Härligt! Men jag måste verkligen vara försiktig med stretchingen... Brukar stretcha lårens framsida, men när jag gjorde det i samband med bastandet i onsdags måste jag ha tagit i lite för mycket. För sedan hade jag jätteont i muskelfästena nedanför knäskålen på natten... Idag hoppade jag över den stretchövningen för säkerhets skull.

torsdag 9 december 2010

All time high!!!

Efter en riktigt kämpig dag på jobbet hade jag nästan bestämt mig för att bara åka hem och tycka synd om mig själv. Men räddades av ett mejl från Fia! Snabbt ändrades planen: vi skulle ju rida! Väl i stallet dök även Madde och Sussie upp - så vi blev faktiskt FYRA som red ut tillsammans! Definitivt "all time high" - det är ovanligt att vi lyckas "tima" så att man är två i stallet samtidigt...

På mitt förslag red vi rundan i skogen - jag tyckte det skulle vara kul att testa den i mörker också. Feykir hade boglampan - som lyser jättebra - så vi fick rida först. Han verkade MKT nöjd med det! Hela tiden öronen spetsade framåt när vi travade, galopperade (och ibland skrittade) på stigarna genom skogen. Han hade inte ens tid att se spöken någonstans! Själv tyckte jag det var riktigt mysigt att vara ute i skogen i mörkret.

Tillbaka ute på bilvägen töltade vi hemåt. Jag har tidigare märkt att mina problem med sitsen när jag rider tölt (att jag faller framåt och "tappar sätet") förvärras när jag rider i mörker. Det är som om mörkret får mig att tappa balansen på något sätt... Men nu kunde jag faktiskt sitta "ordentligt" trots mörkret. Det måste vara för att vi större delen av ridturen ägnat oss åt grundgångarterna - i dessa sitter jag alltid mycket bättre.

Och när matte kunde sitta ordentligt så kunde ju Feykir tölta på riktigt bra! Det var en hel del tryck i bakbenen, trots att han fått springa på ganska ordentligt i skogen redan, och med trycket bakifrån kom också formen. Fast någon stadig form har han ju inte - då och då "dyker" han alldeles för djupt. Detta blir extra tydligt när man rider i mörker med boglampa - då blir det plötsligt mörkt när hans huvud skymmer lampan!

Efter ridturen kände jag mig så skönt trött - en STOR skillnad mot tröttheten efter jobbet! Vilken TUR att jag fick det där sms:et från Fia - det kom verkligen vid precis rätt tillfälle!


onsdag 8 december 2010

Lunchunderhållning av det häftigare slaget!


Johan och jag har faktiskt fått uppleva något liknande en gång, på en ENORM restaurang i närheten av Pompeij. Där var det en man som reste sig upp från bordet och bjöd på en fantastisk version av "O sole mio"!

tisdag 7 december 2010

Eländes elände... :-(

När jag kom hem idag väntade ett brev från Försäkringskassan i brevlådan. Ett brev där det talar om att min sjukersättning upphör efter 8:e december. Fr o m i övermorgon anser de alltså att jag utan problem kan jobba heltid... Verkligen tur att jag inte fick det igår, då jag var så jätte, jättetrött och riktigt "nere" efter att inte ens orkat min sjukgymnastik efter jobbet. Idag hade jag i alla fall orkat rida - en riktigt trevlig liten ridtur tillsammans med Fia och Lukka. Så jag hade ju lite bättre "marginaler" för att hantera det beskedet...

FK har tidigare hotat att detta kunde ske - men sedan jag informerat min handläggare om att jag nu mår SÄMRE än när jag senast var hos läkaren, för att jag p g a biverkningar tvingats plocka bort den medicin som gjorde att jag kunde sova på nätterna, så hade jag ändå ett litet, litet hopp om att de skulle ändra sig...

Beslutet går i alla fall att överklaga - vilket jag förståss ska göra. Första steget blir att ringa vårdcentralen i morgon bitti för att beställa tid för läkarbesök. Mitt nuvarande hälsotillstånd, att jag p g a smärtan inte kan sova på nätterna, måste dokumenteras tydligt i läkarintyg. Om det sedan hjälper vet jag ju inte... men jag måste ju göra vad jag kan i alla fall. 8:e november plockade jag bort medicinen helt - och sedan dess har jag inte sovit en enda hel natt... Men tydligen ska man utan problem jobba heltid ändå...

måndag 6 december 2010

...och därmed basta!

Idag skulle jag ha tränat på CityRehab efter jobbet. Men jag var helt enkelt alldeles för trött, så jag åkte hem och vilade istället. Efter ett par timmar började jag dock piggna till lite - men då var det för sent att åka till sjukgymnastiken. Men simhallen hade inte hunnit stänga, så det blev deras ångbastu istället. Där kan man ju också stretcha!

En kollega berättade föresten idag om en bastumössa som man spolar i kallt vatten och sedan har på huvudet i bastun. Enligt honom är det väldigt behagligt med en sådan när man bastar - och jag kan ju tänka mig att man inte blir lika snurrig ifall man håller huvudet svalt. "Och du blir nog ensam i simhallens bastu, ifall du har mössa på dig!" trodde han. Fast jag har alltid inpackning i håret när jag sitter i bastun - och då vill man ju att huvudet (håret) ska bli varmt!

Ikväll fick jag föresten för första gången frågan: "Går du ofta hit?" i en bastu! (Ångbastun är gemensam för alla badgäster.)

söndag 5 december 2010

2:a advent!

Efter ridningen idag blev det riktigt rejält andra adventsfirande! Först glöggmingel hos bekanta här i Kyrkbyn. De har en vacker gammal Norrbottensgård som de renoverat jättefint i gammal stil - nu med juldekorationer såg den ut som i någon heminredningstidnings julnummer!

Och när vi sedan promenerade hem från dem stannade vi till uppe i kyrkan för en julkonsert. Nederluleå kyrka, som den egentligen heter, är väldigt vacker och riktigt, riktigt gammal. Inget vet när den började byggas - de enda säkra källorna talar om en renovering år 1492 och då bör den ju först ha varit i bruk ett tag! Nu inför julen är den extra vacker - med massor av levande ljus! En fin panoramavy från kyrkan (dock utan tända ljus) kan ni se på Johans fotosida.

Efter allt detta frossande i julstämning gick jag till massiv moteld - genom att grilla ute på altanen till middag! Vårt ICA hade färsk, skivad fläskkarré för 25 kr kg och det kunde jag inte motstå. Och karrén blir ju definitivt godast om man tillagar den på kolgrillen! Vi har en liten bärbar Webergrill som får tjänstgöra så här års - när stora grillen står på vinterförvaring. Och precis som i de flesta fall är det konstrasterna som ger effekten: kolgrillad karré var en verklig höjdare efter allt frosseri i julstämning! :-)

Ingen hopphäst idag.



När jag steg upp på morgonen lyste solen så vackert över snön! Men sedan kom gårdagens tjocka moln tillbaka, så det blev rika grått och trist som det var då... Knappt ens dagsljus mitt på dagen kändes det som! Ja, ni ser ju på bilden ovan... Feykir stod låååångt bort i hagen (den mörka fläcken längst bort) men när jag ropat och visslat en lång stund tyckte han att vi i alla fall kunde mötas på halva vägen.

Idag fick vi inget ridsällskap utan fick klara oss på egen hand - men det är ju ändå det vanligaste för oss. Bestämde mig för att rida samma runda som igår och på fredag. Under den inledande tölten längs bilvägen ägnade jag mig åt "fylleridning" (som Anna M kallade det - eller "ta med hästen åt sidan med vikten" som Atli krånglat till det med.) Åt höger "rinner" Feykir bara iväg åt sidan, men åt vänster krävs betydligt mer av mig. Men när jag vräkt mig åt vänster ett par gånger så att han förflyttat sig över vägen i samma riktning, så töltar han riktigt trevligt! Det är väl för att både vänster bak och höger bog "hamnat på plats" misstänker jag.

Inne i skogen varvade vi sedan trav och galopp - och passade på att träna halvhalter i galoppen. I vänstergaloppen såg jag till att göra halvhalterna när Feykir hade extra driv framåt. Där är det för tidigt att förvänta sig någon samlande effekt av halvhaltsförsöken, utan handlar främst om att han ska "tåla" en förhållning i galoppen utan att styva sig och tappa takten. Det är fortfarande lite känsligt att driva på framåt efter förhållningen, utan bäst om jag bara slappnar av och åker med några steg. Alltså behöver vi ett utgångsläge där han verkligen tar i bakifrån - om det ska "finnas galopp kvar" även efter min förhållning.

I högergaloppen är han mycket säkrare och där blir det faktiskt riktiga halvhalter också - en häftig känsla att liksom "bli hängande i luften" en liten sekund! Och där kan jag också driva på framåt igen, som man ju egentligen ska efter en halvhalt, utan att det stör honom.

I slutet av den vanligtvis så sanka delen inne i skogen - där det nu tack och lov är bottenfruset - ska man kliva över ett vattenfyllt dike. Diket är relativt djupt och Feykir brukar alltid göra ett STOOORT Butterfly Flip-wannabe-hopp över - från stillastående. Vilket varje gång resulterar i att matte nästan flyger av och i den vevan rycker honom ganska rejält i munnen... INTE bra! Varje gång jag ridit där nu i vinter har jag istället hoppat av och gått före över. Men idag testade jag att sitta på igen. Han stod ett ögonblick med hovarna en bit ner i diket och nosen mot isen - och jag undrade om det än en gång skulle sluta med ett jättehopp. Men till min glädje gick han istället ner och klättrade upp på andra sidan. Ingen misshandel av hästmun alltså! Förhoppningsvis har han nu lärt sig en ny vana för denna vinter. Till våren när det är geggigt igen i dikeskanten är det väl risk att han börjar om med jättehoppen - för att kliva i gegga det gillar han INTE!

När vi kom ut på bilvägen igen var det åter dags för tölt. Gjorde övergång från samlad skritt och red öppna åt höger. Det gick riktigt bra! Fyrtakten smattrade mot vägens packade snö - och formen kan väl inte beskrivas som helt stadig, men i alla fall bitvis bra.

Testade även att göra en övergång från galopp till ökad tölt - och fick riktigt fart på honom! Genom att sidföra och hålla koll på högerbogen fick vi flera sträckor med OK takt, även om det där emellan förståss blev lite mer blandat.

Tyckte att vi hållit rätt högt tempo idag, så jag väntade mig att han skulle vara rätt trött. Men när jag som avslutning bad om trav i lång, låg form så visade han att det fanns massor av "tryck" kvar i hans bakben! Det är nog "vädringsluckan" som jag klippt på hans hals som hjälper till.

lördag 4 december 2010

Snygg duo!

Här skulle det ha legat en bild på Feykir och Djarfur - men mobilen blev kvar i stallet och förståss bilden med den... Sorry Sussie!

Idag fick Feykir och jag sällskap av Sussie och hennes SNYGGE Djarfur! (Han ser nästan exakt ut som Feykir - bara lite längre ben.) Så vi skojade om att vi borde passa på att rida en kadrilj längs vägen. Feykir och jag visade dem rundan vi red igår - så att de skulle få lära sig en ny ridväg.

Djarfur har en väldigt energisk skritt (och dessutom lååånga ben) så Feykir fick ligga i för att inte hamna allt för mycket på efterkälken. Och i tölten är det också "full fart framåt" som gäller för honom f n - så Feykir och jag fick tillfälle att träna på ett ökat tempo. Det är förståss betydligt lättare när vi har en "hare" så att Feykir verkligen vill gasa på!

I skogen blev det först ganska långa trav- och galoppsträckor, men sedan fick vi ta en lång skrittpaus för att inte stackars Djarfur skulle bli helt "utsliten". Han är ju inte riden så länge och har inte hunnit bygga upp så mycket kondition ännu. "Nu tänker han nog att det inte var någon bra idé att rida ut med flockledaren..." sa Sussie om sin flåsande häst. Fast när vi kom ut på bilvägen igen hade han ändå lite stöd av Feykir när det blev lite spännande att möta bilar, så det fanns nog fördelar också.

Innan vi red iväg hade jag hunnit klippa en "vädringslucka" i Feykirs päls på halsen och bogen. Hade även velat klippa mellan frambenen, men där var pälsen för fuktig så klippmaskinen körde bara fast... Får se om det går bättre i morgon. Han har verkligen ENORM päls - ingen skulle kunna gissa att han varit helklippt en gång redan i höst! Och även om "vädringsluckan" inte var så jättestor så märktes det STOR skillnad när vi red - han blev inte alls lika svettig idag som igår.

Hade funderat på om han skulle få vilodag i morgon, för det var så mycket annat på programmet då... Men utan mobilen känner jag mig ju helt "off"... så nu väger det definitivt över till ridningens fördel. Rider jag på förmiddagen, precis som idag, så bör mycket av det andra hinnas med ändå.

fredag 3 december 2010

Rimfrost-Feykir rids riktig runda


Ny skimmel? Nej, rimfrostig Feykir! Idag var det lite kallare igen -13 grader i Mariebäck. Hästarna ser verkligen härliga ut med massor av rimfrost i den tjocka pälsen!




...det syns ju extra bra på en svart häst också! Reykur var förståss lika rimfrostig på vintern, men det syns ju inte alls på en skimmel.

Feykir och jag red en riktigt härlig runda idag - samma som vi red med Madde och Krummi förra lördagen. ("Turridningsrundan", fast inte upp till galoppbacken utan rakt fram genom skogen så vi kom ut på bilvägen igen borta mot Avan.) En härlig runda som tyvärr är svår att rida en stor del av året då den mitt på går över en myr där det är väldigt blött. Den blötaste delen brukar inte frysa till helt under vintern, utan det är blött och geggigt under snön... men nu har vi ju så minimalt med snö att det frusit till ordentligt och isen bär hur bra som helst!

Vi red en hel del galopp, trots ojämt underlag här och där. När Feykir inte har någon annan häst att springa ikapp med har han en så kontrollerad galopp att det aldrig är något problem att snabbt få honom att sakta av när underlaget så kräver.

Sista biten hem längs bilvägen red vi öppna i tölt och jag försökte tänka på alla instruktioner jag fick av Sylvia igår. Galoppen i skogen hade förståss varit mkt lösgörande så Feykir kändes riktigt mjuk och fin! Det gällde bara för mig att SITTA på rumpan, hålla om med skänklarna och DRIVA ordentligt - då fick vi trevlig tölt och bitvis trevlig form.

Tillbaka i stallet var vi rejält svettiga både Feykir och jag. Jag skulle verkligen behöva klippa honom en omgång till. Ingen som ser honom nu skulle kunna gissa att jag faktiskt helklippt honom en gång redan i höst! Blir det en ny istid tror jag han är den siste som fryser ihjäl! Den här gången ska jag dock inte helklippa - vill inte att han ska behöva gå med täcke hela tiden. Utan det blir någon variant av spårklippning - d v s halsen, mellan frambenen och kanske i sadelgjordsläget också.

När Feykir var åter i hagen med sina grabbar åkte jag till simhallen här i Gammelstad och bastade ångbastu - två omgångar till dess det snurrade i huvudet. Andra omgången passade jag på att stretcha ordentligt också. Nu är jag HELT slut så det lär inte bli många knop till i kväll...

torsdag 2 december 2010

Ridlektion!!!

....och mååååånga volter blev det!

Ääääääntligen fick jag rida lektion igen! Kändes verkligen som en evighet sedan... Det har varit uppehåll två veckor, innan dess var jag sjuk två veckor och i Egypten en vecka... Som att vara nybörjare igen alltså! ;-)

Vi fick börja med att skritta på volt samt då och då flytta ut bakdelen något steg. Och så snart hästen ville bli hög i nacken göra tydlig förhållning på yttertygeln och flytta ut bakdelen.

När vi sedan "joggat igång" lite i tölt längs spåret fick vi fortsätta med volterna - men nu i tölt. Vi skulle göra tre volter längs varje långsida: först vänstervolt, sedan halvhalt och ställa om till högervolt för att avsluta med en vänstervolt igen. Det var YTTERHJÄLPER som gällde - jätteviktigt! Samt att hålla nere tempot så att man verkligen kunde inverka på hästen. Och när man lämnade sista vänstervolten skulle man "sladda" lite med bakdelen i hörnet för att verkligen få med inner bak.

I början hade jag STORA problem med tempot... När vi skulle jogga igång hästarna hade jag petat till honom med pisken en gång (fel, jag vinklade ut den så att han såg den i ögonvrån) för att han skulle ta i med bakbenen från start. Då insåg han - än en gång - att idag var dagen då han skulle dö, så det gällde att springa för livet!!! Fick göra flera halter innan han började ta halvhalterna och det dröjde ganska länge innan vi hittade ett tillräckligt lågt tempo för att jag skulle kunna jobba honom på ett bra sätt. Men tillslut började det gå bättre. När jag fick ner honom till arbetstempo och kunde börja böja honom ordentligt blev det ju JOBBIGT för Feykir så då var det bara att driva som en galning. JOBBIGT för matte också, alltså!

När vi gjorde samma övning i höger varv, med höger-vänster-höger-volt istället gick det lite bättre redan från start. Bitvis kändes Feykir jättemjuk och fin även om vi inte kunde hålla i det hela tiden...

Nästa töltövning var att lägga en volt på varje kortsida och rida öppna i tölt längs långsidorna. Även här var det förståss STÖDET PÅ YTTERTYGELN som var jätteviktigt! Inte minst för mig - när Feykir slappnar av i innersidan vill han gärna "dyka" ner för djupt, så det är viktigt att jag motverkar det m h a stödet på yttertygeln.

Sedan fick vi göra samma övning i trav också. På volten blev det väldigt tydligt när jag slarvade med ytterhjälperna... Men när jag lyckades hålla koll på dem, hålla Feykir böjd i innersidan och samtidigt driva honom fram emot bettet så gick det riktigt bra! Ett "kritiskt läge" var när man skulle lämna volten och rida ut på spåret igen - med bibehållen form och böjning i innersidan. Då gällde det verkligen att RIDA ut på spåret och inte bara "hamna" där...!

När vi sedan skrittade av hästarna funderade jag på vem som var mer svettig, Feykir eller jag...! En sjukgymnast som disputerat på smärta visade i sin avhandling hur träning, tack vare höjd blodcirkulation, kan lindra smärta. Så i kväll måste jag ha fått en REJÄL dos naturlig smärtlindring! Den ska jag passa på att utnyttja nu - det blir att vika in hovarna tidigt i kväll!

onsdag 1 december 2010

Vilken hästras är du?


Gör testet här.

Jag är tydligen ett engelskt fullblod... "snabb och elegant men lite nervös" ... hm... Undrar hur jag skulle ha svarat på frågorna för att vara islandshäst?!

tisdag 30 november 2010

Krummi värmer upp!

Feykir har fått två vilodagar - men idag satt matte i sadeln igen! Precis som senast hade vi sällskap av Madde och Krummi. Fast den här gången red vi båda på ridbanan - så det var ju sällskap på ett annat sätt. Krummi har föresten en kul egenhet. Han står så lugnt och stilla i stallgången, ända till dess Madde kommer med tränset. Då börjar han stå och trampa - som om han laddar för ridturen med lite uppvärmning!

Jag "tänkte Atlikurs" och gjorde ett upplägg från det. Värmde upp med trav på böjda spår till dess han kändes mjuk och bibehöll formen även när vi bytte riktning. Sedan skritt på volt och flytta ut bakdelen, med succesivt ökande krav på samling.

Red samlad skritt längs spåret - först i höger varv - och jobbade för att få känslan av spänd pilbåge, från bakbenen och framåt. När känslan fanns där - och jag inte hade något som helst i handen - smög vi iväg i låååångsam tölt. "Pust och stön" hördes från Feykir så då visste jag att han verkligen tog i!

Samma sak i vänster varv var värre.... då behövde han ju trampa under sig ordentligt med vänster bak och det är så JOBBIGT!!! Fick förstärka innerskänkeln med pisken ett par gånger och lyckades hindra honom från att bara springa ifrån alltihop - trots att jag red på vanligt tredelat bett. Fick göra ett antal halter och rygga, med övergång till tölt direkt ur halten. Tillslut var han helt lätt i handen och töltade samlat - fast inte samma "komma upp fram"-känsla som i höger varv.

Avslutade med trav - lång och låg. Matte var i alla fall rejält trött efter detta och jag trodde nog att Feykir också var det eftersom han i alla fall fått jobba endel med sina bakben. Men när jag bytte varv under avskrittningen tog han det som ett tillfälle att börja trava igen!

När vi godisstretchade efter ridpasset tyckte jag att det knakade lite mer än vad det brukar. M a o behövde han verkligen den där stretchen! Lite senare fick matte minst lika välbehövlig stretching. Jag åkte nämligen till simhallen här i Gammelstad på väg hem från stallet och njöt av 20 min ångbastu med stretching. SKÖNT!

måndag 29 november 2010

Islandshästarna i Globen!!!

Islandshästarna i Globen!

Passa på att kolla in - videon finns bara tillgänglig t o m 28:e december.
Edit: Det skulle ju ligga en bildruta direkt i bloggen... men den "ramlar bort" hela tiden av okänd anledning så nu provar jag med vanlig länk istället...

söndag 28 november 2010

1:a Advent!



Jag tycker att första advent är det allra bästa under hela december! Massor med ljus, stämningsfull musik och sådan förväntan i luften! I år har vi dessutom riktigt vinterväder - med solen som får snön att gnistra - härligt!!!

Dagen började med stämningsfulla adventssånger uppe i kyrkan - som har en fantastisk akustik! När kyrkokören avslutade med "Dotter Sion" (eller heter den "Advent" egentligen?) så fick man ståpäls! Denna upplevelse följdes först av en liten promenad i den vintervackra kyrkbyn och sedan ångbastu i simhallen igen - med en massa stretching.

Feykir fick en ledig helgdag för ovanlighetens skull. I kväll ska vi med jobbet på julkonsert i Kulturens hus med bl a Sanna Nielsen och Måns Zelmerlöf. Det blir säkert MKT trevligt! Men jag orkar ju inte hur mycket som helst så därför fick Feykir lite "adventsledigt".

(Bilden ovan är från januari 2010 - riktigt så där mycket snö har vi inte ännu...)

Såg ni föresten islandshästtävlingen från Globen i går kväll?! Vilka hästar!!!

lördag 27 november 2010

Grabben kan gå långt!

Har njutit av SVT:s sändningar från Globen Horse show i kväll! Tycker Magasinet var jättetrevligt - ett sådant program med hästtema hade man ju velat se fler gånger per år! Jättekul också att de visar så mycket från Globen. Förutom de sändningar SVT klämt in i vanliga programtablån har man haft låååånga direktsändningar på SVT Play - suveränt!

Under en av sändningarna fick man se Malin Baryard göra en kanonrunda som gav henne en andraplats bakom Robert Whitaker. Till den efterföljande presskonferensen fick sonen Alvar, 5 år följa med. En mycket världsvan kille, trots sin ringa ålder, vilken t ex nyligen vid en tävling i Frankrike själv fixade middag på en restaurang när han blev hungrig! Och under kvällens presskonferens berättade han att Globen Horse Show är hans favorittävling. Samt att han inte har någon egen ponny hemma just nu - men att en islandshäst ska inhandlas! Som sagt: den grabben kan gå långt!

Vilken vacker vinterdag!!!


Underbart vinterväder idag: -15 grader, ingen vind och strålande sol som lyste på snön och rimfrosten i träden! Tala om naturlig ljusterapi!!!

Feykir och jag fick sällskap med Madde och Krummi på en härlig tur. På vägen ut mötte vi Tildra och Elisabeth, som berättade att hon hade ridit upp "turridningsrundan" men sedan fortsatt genom skogen så att de kommit ut på bilvägen igen på vägen mot Avan. En stor del av året är det svårt att ta sig hela vägen runt, för man måste passera ett område där det är riktigt, riktigt sank mark. Och även om det är fruset i övrigt så kan det vara öppet vatten just där. Men nu var det fruset och inga problem att passera - perfekt! För det är ju alltid trevligare när man kan rida runt och inte måste vända tillbaka precis samma väg. Håller ni inte med?!

Både Feykir och Krummi hade haft flera vilodagar och de som känner Krummi vet att han inte alltid har någon broms... Så trots att Feykir flera gånger "föreslog galopp" höll vi oss till trav genom skogen. Både Madde och jag konstaterade att det verkligen är skönt att komma ut så här - det känns så väl att man mår bäst om man får vara ute i naturen regelbundet. Och att dessutom få chansen att se solen så här års är verkligen en bonus!

Efter ca 1 timme härlig ljusterapi och ridterapi var vi tillbaka i stallet lagom till dess att jag skulle ge hästarna lunch.

fredag 26 november 2010

Globen Horse Show på SVT Play



Ni har väl sett att SVT sänder MASSOR från Globen Horse Show i helgen?! Just nu t ex direktsänds kvällens tävlingar och show på SVT Play! Denna gång får ju Globen klara sig utan Reykur... bilden är från när han var med 2008.

Köldfaktor -40 grader!!! :-O


Bild från centrala Luleå idag.

Läser på Kurirens hemsida att kylan och de friska vindarna kan ge en köldfaktor på ner till -40 grader idag. BRRRR!

Min syster berättade föresten här om dagen att när hon googlat på "köldfaktor" så hade hon hamnat i min blogg, så i fortsättningen skulle hon hoppa över google och gå direkt hit eftersom det ändå är här allt man vill veta finns att läsa! ;-)

P g a vädret - och den effekt det har på min kropp - fick Feykir ytterligare en vilodag idag. Själv har jag istället varit på Gammelstads simhall efter jobbet och njutit av deras ångbastu! Flera omgångar i den sköna bastun blev det, varvat med stunder i en skön vilstol utanför. Sista vändan i bastun passade jag på att stretcha också - och det var jag faktiskt inte ensam om. Det påminde ju faktiskt lite om att vara på tävling i Skellefteå, då vi ångbastar på hotell Aurum. Fast det saknades trevliga "hästkompisar" att prata med i bastun förståss...

Jag har köpt säsongskort till simhallen, så fr o m nu är min plan att vara där och basta regelbundet. T ex på fredagarna efter stallet - och kanske någon fler dag under veckorna också. "Badkortet" innebär att jag för en gångs skull kan utnyttja det friskvårdsbidrag som vi får på jobbet. I väntan på att Anders Borg skärper till sig och gör även ridning skattegynnat.

onsdag 24 november 2010

Äääääääntligen!!!


Efter fyra års omvårdnad blommar min Venussko "Pinoccio" igen - ääääntligen!!!


Skulle egentligen till CityRehab efter jobbet, men jag orkade helt enkelt inte... inte så bra att inte orka med sjukgymnastiken... Har dock fr o m idag börjat upptrappningen med en ny medicin så om 5-6 veckor blir det förhoppningsvis bättre. Önskar bara att min handläggare på Försäkringskassan kunde förstå hur jag mår...

tisdag 23 november 2010

Gott & blandat

Har haft ett antal riktigt dåliga nätter nu... I morse sa jag varnande till en kollega att "jag vaknat på fel sida" idag. Men sedan rättade jag mig själv: jag har vaknat på precis varenda sida - och alla var de lika dåliga... Tog mig i alla fall igenom arbetsdagen och sedan även till Feykir. Hoppas den ökade blodcirkulationen från ridningen ger lite smärtlindring i natt i alla fall!

Det blev ett pass på ridbanan med Feykir idag. Till att börja med var vi faktiskt tre ekipage där samtidigt. Verkligen ovanligt... jag minns inte ens när jag sist red där tillsammans med ett annat ekipage... Men någon trängsel var det ju ändå inte fråga om direkt!

Feykir och jag ägnade oss åt "gott och blandat" idag skulle man kunna säga. Bl a repeterade vi den suveräna övningen från en lektion tidigare i höst med syftet att få hästen mellan hand och skänkel. Kommer ni ihåg övningen? Vi skrittade på volt med utåtställd häst och stadig ytterhand. När man kunde hålla hästen på volten m h a ytterskänkeln kompletterades med stora ledande tygeltag på innertygeln till dess hästen böjde sig runt innerskänkeln. Gjorde även samma sak i tölt.

Vi hann även träna på att rygga - med eftergift - och sedan göra övergång direkt till tölt. Och träna galoppfattningar. I vänster varv gjorde Feykir flera jättefina galoppfattningar direkt ur skritt - han är verkligen duktig på det! I höger varv har vi inte på samma sätt behövt fatta ur skritt för att få en bra galopp, så därför har vi sällan gjort det... Gjorde först några fattningar ur trav i samma hörn, för att han skulle vara beredd, innan jag testade galopp från skritt även i höger varv. Han verkade inte riktigt ta min galoppskänkel på allvar först... men när jag förstärkte med att smacka också gick det bättre. Detta behöver vi definitivt träna mer på!

När vi sedan skrittat av såg jag att vi faktiskt ridit 45 minuter idag - vårt längsta ridpass på snart en månad! Det går åt rätt håll, vilket är bra för snart är det torsdag och äääääntligen ridlektion!

måndag 22 november 2010

Ridning gör dig glad!




Det räcker med fem minuter i sadeln utomhus för att man ska bli på bra humör. Detta har amerikanska kemister bevisat.

Källa Horsetalk



Eller, som jag brukar säga: Den som sa att lycka inte kan köpas för pengar tänkte uppenbarligen inte på att man kan köpa en islandshäst!

(Gammalt Anna-ordspråk)

söndag 21 november 2010

Vitvinter!!!

Åh, vad det är härligt med riktig vinter: snö på marken och i träden! Det blir så ljust och fint - samt dessutom världens bästa ridunderlag! Idag lyckades Feykir och jag "krama ur det sista" dagsljuset under vår ridtur. Det blev bara en dryg halvtimma idag också - för mattes skull. Men det räckte för att jag skulle få igång blodcirkulationen i kroppen - vilket f n är den enda form av smärtlindring jag har att ta till.

Red bort till korsningen vid sjön och tillbaka. Som uppvärmning massor av korta sekvenser tempoväxlingar i tölt + endel sidförande. När vi vände hemåt igen passade jag på att utnyttja tillfället med "fyra bakben" till att rida riktigt kort tempo i tölten. Red vänsterställt, med stöd på yttertygeln och flyttade undan för innerskänkeln när han ville börja fuska med vänster bak. Resultatet blev arbetstempo tölt i periodvis riktigt trevlig form. Och en massa "pust och stånk" från Feykir...

När han sedan fått sträcka ut en stund i trav gjorde jag något som man egentligen inte får... Man ska ju ALLTID rida framåt direkt ur en ryggning, för att hela tiden behålla framåtbjudningen i hästen genom ryggningen. MEN när Feykir nu direkt jag bad om det snabbt ryggade sju steg med bibehållen eftergift - utan minsta antydan till att sätta upp huvudet och protestera först - så satt jag faktiskt av direkt och gick med honom hem. Ville verkligen vara tydligt med att det var ryggningen han fick beröm för! Och jag LOVAR att detta bara var ett undantag!

Ridningen som smärtlindring funkade! Och snart ska jag dessutom komplettera med ett varmt bad - som också brukar vara effektivt. I morgon tror jag det blir vilodag för Feykir - min öroninflammation mår säkert bra av att jag tar det lite lugnare... och jag vill ju hinna bli i bättre form till Sylvialektionen på torsdag!

lördag 20 november 2010

Dagens citat:

"En välsittande klänning är ett vapen som kan hjälpa dig att nå dina mål!"

Donatella Versace

...och i krig och kärlek är väl allt tillåtet?!

Störningar i galopp

Även idag blev det bara ca 30 minuter ridning, för att matte skulle orka. Men Feykir fick jobba på ganska ordentligt ändå. Red nämligen galoppintervaller bakom bommen, två gånger bort till vändplanen.

Det blev mest "åka häst" för min del, fast lite "finlir" kunde jag ägna mig åt utan att det blev direkt ansträngande. Red vänster galopp på hemvägen och eftersom Feykir då fick extra tryck i galoppen passade jag på att "störa" honom lite... svårigheten har varit att kunna inverka på honom i galoppen utan att samtidigt förstöra galoppen. På ridbanan har det förståss varit extra tydligt - i vänster galopp räckte det med en kramning på innertygeln för att han skulle förvandlas till järnspett. Och sådana har som bekant ingen vidare galopp... Sedan Sylvia tipsade om att jag istället för att försöka ställa honom inåt ska ställa fram och tillbaka har dock detta gått bättre och bättre!

Har även börjat lite försiktigt med att göra halvhalter i galoppen och f f a i vänster galopp gäller det då att jag blixtsnabbt slappnar av igen och låter honom "rulla på framåt" för att han inte ska hinna bli spänd. Idag kunde jag varva halvhalter med "ställa höger-vänster" utan att han blev spänd eller började "tappa" inner bak. Var riktigt nöjd med detta!

Högergaloppen jobbade vi när vi red bort från stallet - den är ju starkare så där kan jag inverka på honom mer. Och han "tål" också att jag efter halvhalterna driver på framåt igen utan att det blir spänningar i honom. Så draghjälp av hemväg är inte alls lika viktigt alltså.

Jag tyckte att vi skulle avsluta med lite trav innan vi sedan skrittade hem. Men Feykir tyckte det var VÄLDIGT onödigt - när det går så bra att galoppera! Först försökte han övertyga mig genom att lägga sig på i handen och dra iväg i "Solvallatrav". När detta inte "bet" på matte testade han en ny variant: att från trevlig mellantrav helt enkelt göra en riktigt, riktigt snygg galoppfattning. Nu skulle hon väl inte kunna motstå i alla fall?! Men det kunde hon... Fast sedan kunde vi i alla fall enas om att skritt tillbaka till stallet var en bra idé.

Feykir hann bli rejält flåsig av galopperna och när vi kom in i stallets 8-gradiga värme började han flåsa på nytt av värmen. Så efter godisstrech fick han helt enkelt gå ut med fleecetäcke på och äta sitt kraftfoder utomhus - han verkade nöjd med det! (Det var bara -4 idag, så det var ju nästan blidväder!)

Efter detta + lunchfodring av hästarna var matte HELT slut så hon åkte hem och vilade i soffan. Men nu orkar hon ju blogga i alla fall så det finns hopp om livet! Och det är hela fem dagar kvar av penicillinkur nr 2 så det ska nog gå att bli av med den här öroninflammationen tillslut.

fredag 19 november 2010

Rimfrost: rattmuff på!


Tja, med så här mycket rimfrost i pälsen var det var ju inte annat att göra än att lyda det gamla rådet från "Trafikmagasinet" - så idag åkte "rattmuffen" på! (För er som inte vet hur snacket går i Mariebäck kan jag avslöja att det är fårskinnsöverdraget på sadeln det handlar om.)

Orkade bara rida en halvtimma idag också - men för Feykir blev det ändå en ganska intensiv halvtimma. Redan under uppvärmningen hann vi med alla fyra gångarterna. Efter en skrittpaus blev det fokus på galopp. Feykir gjorde några riktigt, riktigt fina fattningar i höger galopp - det var som att han började uppåt istället för framåt! "Vänsterfattningarna" var det inget fel på heller - även om de blev mer "framåt". Men där kunde han ju istället briljera med en klockren fattning från skritt.

Efter en skrittpaus töltade vi hemåt. Varvade då halt-rygga-tölt ett antal gånger så att bakdelen verkligen skulle vara med. Samtidigt fick ju Feykir repetera det där med att rygga med eftergift. Att be hästen rygga är en väldigt dominant handling - och Feykir kan inte låta bli att visa att egentligen vill han INTE - fast sedan ryggar han ändå. Och idag kom han ihåg det där med eftergiften också. När han sträck ut i trav en liten stund satt matte av och gick med honom tillbaka hem. Då var jag slutkörd och mina ben i akut behov av stretching.




torsdag 18 november 2010

Liten skaderisk för hästar i flock



"Hästar bör hållas i flock när de går i rasthage eller på bete. Interaktionen med andra hästar har stor betydelse för utvecklingen av socialt beteende. Risken för skador är inte så stor som många hästägare tror. Forskaren Elke Hartmann visar i en ny doktorsavhandling vid Statens lantbruksuniversitet att risken att hästar i grupp skadar varandra är överdriven. I fyra olika studier har hon studerat hur hästar i olika åldrar har interagerat med varandra när de hålls i hage eller bredvid varandra i stall."

Källa: Ridsport

I´m back!!!

Idag var jag äntligen tillbaka på jobbet igen! Dunderpenicillinet har definitivt haft STOR effekt! Visserligen hade jag drivor av mejl och mängder av ärendet att ta tag i åt mina kunder... men roligt var det!

Var rädd att jag skulle vara som en trasa efter dagens slut - men energin räckte även till en kort ridtur! Första ridturen på 3 veckor - gissa om jag haft abstinens?! Jag har ju knappt ridit sedan det började vara kallt så jag har inte hunnit plocka fram alla säsongens attiraljer... när jag skulle sadla insåg jag t ex att min "rattmuff" i fårskinn inte var monterad på sadeln. Den ligger antagligen uppe i Josefshallen, vilket innebär att det skulle ta max 5 minuter att gå och hämta den. MEN i det läget var jag så oerhört ridsugen att det kändes helt omöjligt att skjuta fram ridturen 5 minuter till, så jag fick rida utan.

Red på ridbanan, bara ca 30 minuter för att jag skulle få en "mjukstart". Med min kropp kan man inte vara nog försiktig... Red på en stor åtta över hela ridbanan med ökat tempo på diagonalerna för att få igång Feykirs "dieselmotor". Tränade sedan halt-rygga-direkt fram i tölt. Det visade sig att Feykir försökt förtränga att det ska vara eftergift när man ryggar så vid första försöken fick vi rygga låååångt. Men tillslut hade vi friskat upp hans minne. När vi gjorde igångsättningar direkt från ryggningen blev tölten riktigt bra!

Energin räckte alltså både till jobb och ett kort ridpass idag! Men nu är den SLUT - tror faktiskt jag ska vika in hovarna redan nu. (Lindas uttryck - men det är så BRA så jag lånar det!)

onsdag 17 november 2010

Vinterskor på!



Nu äntligen har Feykir vinterskor med broddar och snösulor - så nu ska han kunna både gasa och bromsa i alla lägen!

Alltså återstår bara en matte som är tillräckligt återställd för att orka rida... Vet inte om det är önsketänkande/placeboeffekten eller om dunderpencillinet har börjat verka nu, i alla fall tycker jag att jag känner mig lite piggare i kväll... Ska nog försöka ta mig till jobbet i morgon i alla fall så får vi se hur det blir med ridningen sedan.

Det var -19,9 i Mariebäck i kväll... och det var faktiskt första gången någonsin jag sett en hovslagare frysa! De brukar ju annars tycka att det är svalt och skönt på vintern... Tyvärr har jag precis fått något fel på bilen (inte bara jag som är skröpplig alltså) - man får aldrig någon värme i kupén... inte så trevligt så här års! :-O Som tur är får jag lämna den på service redan till veckan.

tisdag 16 november 2010

Dramatik i Fällforsån!

I mina gamla hemtrakter utspelade sig riktig dramatik tidigare idag när en häst som gått ner sig i ån räddades efter en dryg timme i det iskalla vattnet. Ni kan läsa mer och se de dramatiska bilderna från räddningsaktionen här.

Själv har jag varit på vårdcentralen idag - min örontrumpetsinflammation har inte velat ge med sig trots penicillin och kortisonspray sedan i lördags. Läkaren jag fick träffa idag misstänkte att resistenta bakterier är orsaken(vilka tydligen är mkt vanliga i Egypten - där de använder antibiotika väääldigt frikostigt). Fick därför byta det vanliga penicillinet mot en "dundervariant" och dubbla mängden kortisonspray. Det skulle ju vara rätt trevligt att börja må bättre igen! (När jag är för trött för att blogga - då är jag verkligen helt slut!) Att få tillbaka lite hörsel på höger öra vore inte heller helt fel...


lördag 13 november 2010

God morgon, hästarna!

En sådan här tråkig dag när den grå himlen gör att det aldrig blir riktigt ljust... som ni ser gillar inte mobilkameran vädret/det obefintliga ljuset heller... fast på ett sätt tycker jag bilden blev lite kul! Feykir hann verkligen få MASSOR av päls under den vecka jag var bortrest! Och nu hade snön fått hans man och pannlugg att locka sig... sådan matte sådan häst alltså!

Hade morgonfodringen idag - och det var faktiskt första gången sedan i tisdags kväll som jag kommit mig utanför dörren (förutom "långpromenaderna" till brevlådan då - ca 5 meter...) När magsjukan tillslut gav upp (peppar, peppar!!!) kom förkylningen tillbaka i full kraft, så jag har fortfarande ett jobbigt, högt tryck i höger öra. Men jag hör ju endel med det vänstra i alla fall.

Det verkar inte gå någon större nöd på Feykir i alla fall - han är så nöjd i sin flock! När både hästarna och jag fått vår frukost borstade jag igenom hans päls ute i hagen. Då fick jag ju även tillfälle att kolla att hela han verkade OK. Skönt att det är så lugnt i deras flock! Men det blir lite spännande att se hur det går när nykastrerade Sleipnir kommer in i flocken...

Nu på onsdag kommer förester Feykir ÄNTLIGEN att få sina vinterskor!!! Så på torsdag ska jag förhoppningsvis ÄNTLIGEN kunna rida lektion igen. Det har bara blivit två lektioner för mig hittills i höst... hoppas det dröjer LÄÄÄÄNGE innan Sylvia vill ha "jullov"!

(Och ganska tur egentligen att jag är så hängig - annars skulle väl ridsuget få mig att krevera!)