tisdag 10 november 2009

Det började ganska illa - men blev ändå så bra!

Ingen av mina bättre morgnar... hade rejält ont både här och där så jag var lite tveksam till om jag verkligen skulle klara av att rida. Men jag vet ju hur mycket bättre jag mår på sikt om jag håller igång så mycket det bara går - så jag bestämde mig ändå för att göra ett försök. Det var hela 8 minusgrader på morgonen och vackert som på ett julkort när jag körde till stallet! Snö på marken och snö i träden...!!! Det var bara solen som saknades.



Hoppas nu att minusgraderna håller i sig så att snön får ligga kvar - då har vi MÅNGA månader med perfekt ridunderlag framför oss!!! Ia Lindholm skrev förra vintern på sin hemsida om det perfekta ridunderlaget: hårt packad snö som får hästarna att gå så fantastiskt bra "att det verkligen känns som att man är duktig på att rida!" Om hon - som ändå är ett sådant superproffs i sadeln - får så stor hjälp av underlaget så betyder det ju ÄNNU mer för oss "vanliga dödliga"!





När nu temperaturen hade sjunkit till "all time low" för denna höst var det dags att plocka fram min favoritjacka: långa, härliga teamjackan!!! Det är så SKÖNT med en jacka som går så lång ner över låren! (Den här bilden är ganska precis ett år gammal - från en Atlikurs förra hösten. Men jackan är densamma!)

Jag hade, som sagt, inte någon av mina bästa dagar idag, så jag planerade ridturen där efter. Bilvägen till Mariebäck var inte plogad, så utanför bilspåren på båda sidorna låg det i alla fall 1/2 dm fluffig snö. Bestämde mig för att rida mot Avan och varva trav och galopp ute i snökanten. På så sätt skulle Feykir få jobba betydligt mer än mig! Snön visade sig också vara MKT effektiv! Trots att det inte var något tjockare lager bromsade det upp Feykir så att han inte ens i början försökte rusa i traven. Han travade lugnt, men med energi och bara jag lyckades hålla högerbogen på plats med min skänkel så sökte han sig naturligt till en mycket trevlig "muskelbyggarform"!

Varvade sedan trav och lugna galoppintervaller. I vänstergaloppen "provocerade" jag endel med stora, ledande tygeltag för att böja honom till vänster, samtidigt som jag såg till att hålla igång vänster bak ordentligt. Det gick riktigt bra - han höll galoppen hela tiden! På ridbanan får jag ju oftast inte röra innertygeln i vänster galopp för då blir han så spänd och går över i pass. Men det är ju en bra början att kunna göra det när vi rider ute!

På hemvägen fortsatte jag på samma sätt: varva trav och lugna galoppintervaller, omväxlande höger och vänster galopp. Då testade jag en annan ridning i vänstergaloppen. Jag ställer alltid utåt i galoppfattningen och när jag sedan ställde honom inåt (vänster) igen fokuserade jag på att behålla vänsterhanden helt stilla i ett läge där han fick eftergift så länge han gick inåtställd. Började han räta ut sig höll jag kvar handen i samma läge, helt stilla, och aktiverade vänster bak ordentligt med skänkeln. Så snart han åter tog i med vänster bak ställde han sig vänster och fick eftergiften "automatiskt". På detta sätt kunde jag behålla honom mjuk i vänstergaloppen hela tiden och när vi bröt av (vänsterställd) gick han ner i avslappnad trav direkt, precis som han gör från höger galopp, istället för att ta omvägen via spänd tölt först. Duktig kille!

Som belöning avslutade vi med en låååång skritt tillbaka till stallet. Matte hade hunnit bli rejält varm i kroppen och hade faktiskt inte lika ont längre så hon orkade hålla koll på högerbogen även i skritten. Med resultatet att Feykir skrittade i en riktigt trevlig "muskelbyggarform". I början skrittade vi ute i snökanten så att han fick lyfta extra på fötterna också - men sedan höll vi oss i ett av hjulspåren så att han fick pusta ut.

Var riktigt, riktigt nöjd efter dagens ridpass! Med tanke på hur det kändes i morse när jag skulle ta mig ur sängen - och att jag i början av ridpasset t o m hade svårt att använda skänklarna p g a att det gjorde så ont - måste jag säga att det blev ett fantastiskt bra resultat! Efter äppelstretching fick Feykir sitt kraftfoder - och i o m detta var ju även han nöjd! Nu känner jag mig laddad med energi. Perfekt, för det är dags att åka till jobbet!

Inga kommentarer: