söndag 26 juli 2009

Galopp på volt!

Hemma igen efter en mysig helg ute i Luleå skärgård - närmare bestämt på Junkön. Återkommer med lite bilder därifrån senare!

...för nu ska det ju handla om Feykir förståss!

Åkte nämligen nästan direkt till Mariebäck när vi kom hem till fastlandet igen i kväll. Och där fick jag en glad överraskning: jag behövde inte gå och leta häst nere på betet i en halvtimma för hästarna gick fortfarande uppe i "daghagen"! Skönt!

Red på ridbanan och tränade galopp, med viktboots och vanligt, tredelat bett. Och det gick faktiskt JÄTTEBRA! Jag börjar så smått lära mig hur jag ska rida honom i galoppen för att det ska fungera så bra som möjligt:

  1. Värma upp i trav på böjda spår och föra innerhanden mot bogen i vändningarna för att hålla innerbogen på plats. Samt stöd på yttertyglen och mycket drivning som håller formen.
  2. Börja med att rida mycket högergalopp - eftersom jag där kan inverka mycket mer på honom utan att han blir spänd. Först när jag ridit ihop honom ordentligt i högergaloppen byter jag varv.
  3. När jag rider på volt i höger varv lägger jag volten på kortsidan närmast grinden - då har vi stöd av staketet när vi rider i nerförsbacke och har lite uppförsbacke när vi "måste klara oss utan staket". Använda ytterskänkeln för att hålla honom på volten - och ev förstärka med pisken på ytterbogen om det behövs. När han håller volten kan jag göra små ledande tygeltag på innertygeln.
  4. I vänster varv: bibehålla tygelkontakten från högervarvet, rida samlad skritt utåtställd så att högerbogen kommer på plats, några steg samlad trav och sedan fatta vänster galopp med bibehållen kontakt på yttertygeln och UTAN att jag ramlar framåt. Och ABSOLUT inte röra innerhanden i vänstergaloppen! Eric Lette har tydligen sagt: "Innertygeln är den rena galoppens värsta fiende!" Och då pratar han ändå om tregångshästar... med Feykirs fem gångarter blir det förståss ÄNNU känsligare!
  5. Fatta vänster galopp just innan "den svåra" kortsidan med utförsbacke - och gå direkt in på volt. Då får vi rida nerförsbacken och sedan volten med maximal samling och balans. Ifall han blir spänd i innersidan av volten fortsätter jag galoppera längs spåret, böjer ordentligt runt innerskänkeln i uppförsbacken på nästa kortsida och saktar av till trav först när han är mjuk i innersidan igen.

Genom att vi jobbade på ovanstående sätt fungerade galoppen bättre än någonsin! Tidigare har han blivit spänd av att rida vänster galopp - men nu galopperade han t o m inåtställd på volten i vänster varv flera gånger! Andra gånger började han så men rätade ut sig och blev spänd - men när jag fortsatte längs spåret till nästa kortsida slappnade han av i innersidan igen. Och när vi saktade av gick han direkt över i avslappnad trav - utan spända töltsteg emellan!

JÄTTEDUKTIG FEYKIR! Och duktig Anna också - som börjar lära sig hur hon kan inverka i galoppen för att hjälpa istället för att stjälpa!

(För den som inte sett vår ridbana kanske det låter konstigt när jag skriver om uppförsbacke och nedförsbacke... Banan har en viss lutning - som bl a gör att vatten rinner av bra - men det är inte så våldsamt som man kan tro. Det är bara Feykir som är extremt känslig för detta - det gäller även när vi rider ute. Det behövs inte många graders utförslut för att han ska balansera sig sämre... Men vi jobbar på saken och det är EXTREMT mycket bättre nu än för några år sedan!)

När jag ridit pratade jag en stund med Sylvia som var alldeles lyrisk efter helgens Atlikurs. Démantur hade varit alldeles fantastisk! KUL!!!

Förra veckan upptäckte jag att Feykir hade ett ganska stort sår på insidan av vänster bak. Det sitter riktigt högt upp - så om han står "som vanligt" syns det inte alls. Jag råkade bara känna det när jag smorde insidan av bakbenen med insektsmedel. Det är en ganska stor reva - så jag tror att han rivit sig på någon vass kvist när han kliat sig på en buske. Tvättade såret och smorde med:





...och nu kunde jag konstatera att såret läker riktigt bra! Jag har vunnit salvan på tävling och trodde först att det bara var en exemhäst salva. Men så testade jag den förra sommaren när han fått rejäla sår av bromsbett - vilka läkte jättesnabbt. Har smort bromsbett med den i år också - och nu alltså även det här såret. Salvan verkar bara vara gjord av naturliga och "snälla" ämnen och det känns ju alltid bra - både för hästen och när man själv får den på händerna!

Inga kommentarer: