fredag 31 juli 2009

Ridlägeravslutning och marathontölt i värmen

Förra ridlägeravslutningen hade jag extremt dålig timing - kom till stallet precis då det var helt fullt av ridlägerdeltagare och gjorde hästarna fina inför avslutningen, red iväg precis då alla föräldrar kom - så jag fick stå och vänta en ganska lång stund innan vi kunde passera ut från gården och sedan kom jag tillbaka från ridturen precis i tid för att möta alla bilar på väg hem...

Men idag hade jag BRA timing! Hann nästan göra Feykir helt klar innan lägerdeltagarna började droppa in i stallet för att borsta och frisera...





...här är två av hästarna redo för avslutningsuppvisningen! Jag red dessutom iväg i god tid innan föräldrarna började komma. Fast ändå mötte vi minst fyra bilar på vägen bort till sjön (25 min) - och det kallar vi rusningstrafik i Mariebäck! Vi är ju väldigt bortskämda med att nästan aldrig behöva ta hänsyn till någon trafik utan ha bilvägen HELT för oss själva!

Idag testade jag att börja rida tempoväxlingar i tölten så snart jag började tölta, som ett alternativ till att sidföra för att aktivera hans bakdel. Ökade bara en kortare sträcka innan jag tog ner tempot igen, för att strax öka en kort sträcka... o s v. Det funkade riktigt bra!

I korsningen vid sjön svängde jag för första gången på länge in mot byn istället för att följa sjökanten mot stan till. Gissade att ridlägerföräldrarna snart skulle börja komma så jag trodde det skulle vara mer lugnt att rida åt andra hållet. Och det var det verkligen! Galopperade uppför backen till byn - vänster galopp och långa stunder vänsterställd. Duktig Feykir!!! Töltade en stund till och sedan skrittade vi en låååång sträcka nästan ända till dess vägen tar slut. Det var så oerhört varmt idag så både Feykir och jag behövde pusta ut ordentligt inför hemvägen!

När vi sedan vände hemåt blev det tölt och tölt och tölt! I början blev tölten så där... Feykir hade väl hunnit "gå och bli lång" under vår långa skrittpaus. Testar hela tiden olika sätt att underhålla resp förbättra takten när vi töltar och lär mig mer och mer vad som funkar bäst. På slutet började han vara rejält trött och "frågade" flera gånger om det inte var dags att sträcka ut i trav istället. Men jag var inte riktigt färdig med tölten ännu, utan petade till med pisken i rumpan för att få en sista energikick. Och då fick jag dagens häftigaste tölt! Han satt på rumpan, kom upp med bogarna och bara dansade fram!!! UNDERBART!!!

Nu fick han sakta av till skritt som belöning. Vi var visserligen precis framme vid vår "avslutningstravsträcka" men nu var Feykir verkligen genomsvettig så idag fick det bli skritt istället. När vi var nästan framme vid bron över bäcken travade jag bara en liiiten sträcka - och böjde honom lika mycket i sidan som jag borde ha gjort igår när jag inte riktigt orkade rida ihop honom på vanliga bettet. Han travade riktigt bra så jag avbröt ganska snabbt, satt av och gick hem med honom.





När jag sadlade av kunde jag konstatera att han verkligen var jättesvettig - alldeles vitskummig mellan bakbenen t o m! Han hade verkligen jobbat bra i tölten - och det var dessutom den varmaste dagen på länge.



...så här såg schabraket ut - på ovansidan - när jag tog av sadeln! :-O Feykir fick duscha riktigt ordentligt i spolspiltan och jag tvättade även svansroten med såpa. Han har kliat sig lite där de senaste dagarna... På sommaren brukar han ibland få lite svamp i svansroten och mankammen och därför klia sig lite. Som gammal exemhästägare är jag allergisk mot minsta brutna tagelstrå - men jag brukar använda ett schampo mot mjäll från Apoteket (Fungoral) och då brukar han direkt sluta klia sig. Men nu hade jag inget sådant till hands så det fick bli universalmedlet såpa istället.



Feykir hade ju blivit besvärande ren i spolspiltan... men det såg han till att åtgärda omgående när han fick gå ut i hagen igen!




...och här talar han om för Jóki att han vill bli kliad på bogen! Efter dagens riktigt rejäla träningspass får Feykir ledigt några dagar. Mina föräldrar + lillasyster kommer hit i kväll så jag tänkte tillbringa HELA helgen med dem. Och på måndag ska jag träna i bassängen så då blir det inte heller någon ridning. Ev rider Anna M Feykir någon av dagarna - ifall hon orkar nu när hon precis fått ledigt efter sista ridlägret... Vore intressant att höra hur hon tycker att han känns nu när jag ridit honom själv några veckor efter hennes "träningsläger"!



torsdag 30 juli 2009

Galoppbacke i värmen - svettigt värre!

När jag kom till hagen och ropade på Feykir kom ingen häst galopperande...eller skrittande. Ingen Feykir så långt ögat nådde! Såg en mörk skugga bakom vindskyddet - men när jag kom närmare såg jag en vit svans - d v s inte Feykir... Tillslut gick jag bort för att titta i ladan och äntligen såg jag en bekant profil!




Hej matte!



Idag red jag ut med fokus på trav och galopp. Hade vanliga tredelade bettet och red mot Avan. När vi jobbat med sidförande i skritt ganska länge och smög över i tölt så blev det till min förvåning verkligen tölt direkt - ingen "tjolahoppgångart" (som jag skrev om igår) ens de första stegen. Trots att jag alltså hade vanliga bettet som han hur lätt som helst hade kunnat vräka sig på för att fuska och slippa ta i ordentligt bakifrån... En trevlig överraskning!







Red till lilla galoppbacken och tog den tre vändor. Började varje gång trava ganska långt nedanför backen för att vi skulle ha gott om tid att göra en balanserad galoppfattning - och de första två gångerna blev fattningarna verkligen jättebra! Hade ridit en vänster- och en högergalopp och tredje vändan tänkte jag rida vänster igen. Men nu hade Feykir blivit överladdad och VRÄKTE sig iväg i en slarvig höger galopp innan jag hade hunnit ge någon galoppskänkel. "NEJ!" sa jag och bromsade upp ordentligt ner i skritt. När han sedan kompenserade med att göra en jättesnygg fattning direkt ur skritt (och vänster galopp) var dock matte nöjd! När vi stannat uppe i backen efter den tredje galoppen flåsade Feykir så våldsamt att jag bestämde mig för att tre vändor fick räcka i den här värmen.







Jag har ju tidigare nämnt att Feykir har svårt när det lutar utför. Hans sätt att bibehålla balansen har varit / är att slänga sig på bogarna och öka tempot. Sista biten av den här galoppbacken är verkligen RIKTIGT brant, så jag sitter alltid av och går med honom ner igen. Och då brukar jag göra små förhållningar med tyglarna hela tiden för att han ska gå sakta och vara tvungen att balansera upp sig med bakbenen istället. TROTS att det är jobbigt! Idag tyckte Feykir att han fick gå oliiiiiidligt sakta - han pustade och stönade några gånger faktiskt. Det är alltså inte bara uppförsbackar som kan vara jobbiga!







När vi skrittat en längre stund efter galopparbetet red jag tillbaka ner på bilvägen och fortsatte mot Avan - i trav. Med tredelade bettet är det ju lättare för honom att lägga sig på i handen så jag fick verkligen DRIVA och DRIVA och DRIVA samtidigt som jag ställde lite höger och kramade på tyglarna för att han skulle trampa under sig mer och lätta i handen. Han var ju säkert lite matt i bakbenen efter vändorna i galoppbacken dessutom... så det krävdes minsann att matte fick jobba med skänklarna för att han skulle ta i. Men tillslut kändes det som att han plötsligt blev någon halvmeter kortare och han fick en helt annan trav - och jag hade inte ett gram i handen! Lyckades inte behålla den känslan så länge tyvärr... men när vi vänt hemåt kom den tillbaka några glimtar till och det var ju härligt!










När jag skrittade av honom kom jag på att jag borde ha testat att böja honom ännu mer i sidan i traven - för att lättare kunna rida ihop honom. Det får jag testa nästa gång!







Tog en bild som bevis på att Feykir fortfarande är smal och vältränad - fast nu när jag ser den på skärmen tycker jag att han både ser tjock och svankryggig ut... så var det med det bildbeviset alltså...

Inlägget om Junkön uppdaterat...


.... med några fler bilder. Kolla gärna!

onsdag 29 juli 2009

Tempoväxlingar

Idag är det VARMT! Jag har en tunn, tunn superventilerad jacka (som egentligen är framtagen för löpare) som jag brukar använda på sommaren som skydd mot insekterna. Men idag var det för varmt redan att skritta i den - så jag fick lämna den på gården och hoppas att MyggA skulle hålla odjuren på avstånd istället.

Jag är egentligen en "ridstövelryttare" - men när det är som varmast måste t o m jag avstå stövlarna till förmån för ridskor. Fast då alltid med shortchaps - annars känns det ju inte som att man har någon skänkel alls! I o m att jag oftast rider i stövlar känns de VÄLDIGT ovant de gånger jag sitter upp med skor och chaps - det brukar alltid kännas som att stiglädren är för långa... Men både igår och idag kändes det ÄNNU mer konstigt - det kändes som om ena stiglädret var en dm längre än det andra! Jag dubbelkollade att de var lika långa och att sadeln satt rakt - men ändå kändes det så de första fem minuterna båda dagarna. Förklara detta den som kan!

Precis som igår red jag mot Alviksträsk och tog höger vid sjön. De första hundra meterna tölt varje dag undrar jag verkligen om jag bara hade inbillat mig att Feykir blivit så trevlig tölthäst.... för det känns mer som "tjolahopp" än som tölt. Men - som allt annat med Feykir - helt utan förvarning lossnar det bara och han töltar på! Nu när jag hunnit lära mig hur det SKA/KAN kännas så lär jag mig förhoppningsvis att få det där första "tjolahopp-stadiet" att bli kortare och kortare också.

När jag så lyckats trycka in "töltknappen" började jag ganska snart rida lite tempoväxlingar. I början är han tveksam - tror inte riktigt att han ska få öka tempot. Men när han märker att det är OK så ökar han verkligen. Och genom att jag precis som igår höll blicken långt bort i fjärran kunde jag ganska tydligt känna hur jag behövde korrigera honom.

Fortsatte med tempoväxlingarna sedan vi vänt hemåt - och kunde konstatera att korta tempot blev mycket bättre av ökningarna. Det är uppenbarligen ett mycket bra sätt att aktivera BÅDA hans bakben på! Tidigare har jag ställt så höga krav på det korta tempot innan jag velat öka - så att det knappt varit något kvar av ridturerna när det tillslut blev dags. Men nu insåg jag väldigt tydligt att det bara är bra att börja med tempoväxlingarna tidigt under ridturen. Med Reykur var det så att jag måste ha samlat ihop honom så mycket i tölten innan vi ökade - för annars var han svår att samla igen. Men Feykir funkar ju förståss även på detta område helt annorlunda!

Var föresten lika nöjd med nedtagningarna som med ökningarna idag! Höll honom lite högerställd och fokuserade på att sitta tillbaka ordentligt - och då bibehöll han bärigheten i övergången till kort tempo! Jättekul! Vi har ju absolut ingen precision i detta ännu - så på en ovalbana skulle jag inte ha en aning om hur långt innan kurvan jag skulle behöva bromsa... men det är ju bara ca tre veckor sedan vi ö h t började prova på tempoväxlingarna så precisionen kommer förhoppningsvis med tiden den också.

Som avslutning fick han sträcka ut i trav en stund innan vi skrittade sista biten hem.

När han ätit sitt kraftfoder och jag släppte ut honom i hagen igen såg han SÅ nöjd ut. Jag motstod frestelsen att smacka när han började skritta iväg ner mot flocken. Här om dagen "råkade" jag nämligen smacka och hade väl en illusion om att min vackre, svarte springare skulle galoppera iväg med man och svans fladdrande i vinden... istället "gnekade" han iväg nerför backen i en gräslig grisepass som fick mig att snabbt vända mig bort för att slippa se eländet! Ibland är de vackra och ibland är de... inte så vackra!

tisdag 28 juli 2009

Feykir läser på skylt - och får en chock!




När jag kom till Mariebäck i kväll efter jobbet blev jag verkligen förvånad. Jag hade förväntat mig "stort pådrag" eftersom sista ridlägerveckan har börjat och det denna gång är 13 deltagare. Men istället var det nästan folk- och hästtomt. Det visade sig att de alla ridit iväg bort till sjön för att bada med hästarna. Feykir och jag mötte dem sedan när vi precis kommit ner på bilvägen. Det var en riktigt häftig syn med femton islandshästar i olika färger!

Jag hade annars hoppats att de skulle ha bestämt sig för att löshoppa idag - Feykir och jag ville gärna ha favorit i repris! Men nu blev det alltså att snabbt tänka ut en ny plan för dagens träning. Bestämde mig för att rida ut och jobba med tölten - och ha fokus på att verkligen få honom "mellan hjälperna". Försökte därför hela tiden hålla blicken långt, långt framför oss. Har många gånger hört instruktörer säga att man ska lyfta blicken när man rider. Men det var först för ett år sedan som jag fick höra en förklaring på VARFÖR det är så viktigt. Det var Johanna Elgholm som hade kurs och clinic i Mariebäck resp Boden. Hon sa så här: synen är vårt starkaste sinnesintryck - och det sinne som "tar över" om det får chansen. Om vi låter blicken fokusera på något nära (som mankammen framför sadeln - som vi ju alla så ivrigt studerar när vi rider) så kommer synen att dominera över alla andra sinnesintryck. Men om man istället lyfter blicken "långt bort i fjärran" så försvagas synintrycken och därmed kan man tydligare KÄNNA hur hästen rör sig.


Testade alltså detta och det var verkligen hur tydligt som helst! Plötsligt började jag på ett helt annat sätt känna var jag hade både bogar och bakdel! Inspirerad av morgonens tankar på att ev rida T5 i höst bestämde jag mig för att rida arbetstempo tölt. Ja, i alla fall att rida så långsam tölt som möjligt. Hade först mjukat upp honom med att sidföra och idag gick det riktigt bra att behålla eftergiften genom rörelsen. Varvade sedan att rida öppna i skritt för att samla ihop honom och sedan smyga över i tölt där han inte fick dra iväg i tempo. Samt då och då tillföra lite energi genom att vifta lite med pisken. Red bara korta sträckor tölt - för att kunna bibehålla energin och "lyftet" i bogarna - innan jag saktade av i skritt och genast red några steg öppna för att han skulle behålla mjukheten i nedtagningen.


Så höll vi på i princip hela ridturen och jag tycker faktiskt det kändes riktigt bra! Det känns också som att jag succesivt hamnar lite mer rätt i sadeln och då blir ju ridningen så mycket bättre också!


När vi just vänt hemåt igen hände en lite lustig sak. Det är en skoterklubb som har en stuga där och nu har de satt upp en liten skylt vid vägen för att visa var stugan ligger. När vi kommer från mariebäckhållet ser vi bara baksidan av den och då bryr sig Feykir inte alls. Men när vi vänt hemåt och ska passera igen så vill han av någon anledning INTE gå nära den där skylten. När han idag "ormat" sig förbi den iblev jag irriterad, vände tillbaka och red mot skylten igen. Nu såg han bara baksidan och gick fram alldeles nära skylten utan problem. Men när vi precis passerar skylten och han får syn på texten och bilden på framsidan kastar han sig undan! Jag skulle verkligen ha haft den reaktionen på film - för jag förstår om ni inte tror mig! Och jag kunde helt enkelt inte bli arg för jag skrattade alldeles för mycket! Men jag skulle bra gärna vela veta vad det var som var SÅ chockerande med texten på den där skylten! Visserligen brukar ju hästar tycka att skotrar är obehagliga - men det är ju när de HÖR dem!
F

ortsatte på samma sätt med tölten på hemvägen innan vi sträckte ut i trav sista biten längs bilvägen. Var sedan riktigt nöjd med både Feykir och mig!


Carro kom till Mariebäck i kväll och red lektion på Örn, som är på träning hos Sylvia. Örn är en riktigt tuff häst - så jag förstår att Carro får jobba med honom. Men oj så flott han är när han vill!

Tävlingsfunderingar


Här kommer en "arkivbild" från min och Feykirs första tävling tillsammans - i Boden november 2006. Tänk - då var "lill-Feykir" bara 6 år!


Snart drar den igång - vår "andra tävlingssäsong" för i år. D v s Vindurs tävling söder om Skellefteå 22-23 augusti samt Midurs tävling i Boden 12-13/9. Man kan väl säga att startskottet för planeringen gick idag - när jag ringde vårt "tävlingshotell" i Skellefteå och bokade ett rum till mig och Fia. Killen jag pratade med när jag ringde berättade att de byggt ut sin relaxavdelning ÄNNU mer, med ytterligare bastu, spabehandlingar m m - de satsar verkligen på oss där på hotell Aurum! ;- )


Har inte riktigt bestämt vilka grenar jag ska rida... Förr eller senare måste jag ju komma mig upp i öppen klass igen, men med tanke på hur "tungridet" det var på Vindurtävlingen i början av sommaren så tänkte jag nog ändå vänta lite till. Det vore ju trevligt att få ha en riktigt bra känsla från tävling i ryggen innan vi höjer ribban så mycket.


Utifrån detta är valet av grenar på Midurtävlingen givet: T8 och V5. På Vindurtävlingen hade jag tänkt rida T7 istället för T8 - för att testa på tempoväxlingarna. Men nu ser jag i deras proposition att de inte har T7 (som i våras) utan T5 istället. Där ska man rida arbetstempo tölt - så det är ju väldigt tveksamt om det verkligen ska kallas en lätt klass...!!! (Som en domare kommenterade här om året: ska du hitta ekipage som verkligen klarar ett korrekt arbetstempo så räcker det inte bara med att gå upp i öppen klass (C-klass)... det är inte självklart att alla i B-klass riktigt fixar det!) Jag gillar inte upplägget i T5 - men skulle ändå vilja rida tempoväxlingarna så det är ju VÄLDIGT synd att de plockat bort T7:an den här gången... Nåja, sista anmälningsdagen är inte riktigt ännu, så jag kan vela ett tag till!

måndag 27 juli 2009

Junkön 65°27,22 N 22°24,9 E











Delar av utsikten från vår stuga - de röda byggnaderna är skärgårdsmuséet och bakom skymtar delar av gästhamnen. Jag träffade några gamla bekanta som numera bor permanent på ön: Ulrika som hade häst i samma stall som jag i Gäddvik tidigare. När kärlek uppstod mellan henne och en av Junköfiskarna så flyttade hon för tre år sedan ut hit med sin dotter och varmblodet Mr Beacon. (Han åkte hästtransport ut på en pråm!) Numera bor även Beacons halvbror Zoogison (e Zoogin) här ute. "Zoogge" fick dock inte åka båt ut - utan kördes äver på isvägen i vintras. Ulrika berättade att första sommaren hade de hästarna lösa (Beacon samt en ponny hon köpt till dottern). Men efter ett tag började de gå och ta för sig i grannarnas rabatter och krukor... Beacon utvecklade en särskilt aptit på lobelia som inte uppskattades av alla i omgivningen... så nu har de byggt hagar!




Det finns en gammal väderkvarn på ön - med okänt ursprung. En av teorierna är att den byggts av fiskare från Österbotten, eftersom väderkvarnar tydligen är vanliga på finska sidan.









Jag sitter utanför vår fina stuga och njuter av eftermiddagssolen - samt läser Ridsport! Stugan var verkligen en positiv överraskning, trots att vi bott i den för tre år sedan. Då var den precis nybyggd - på Brändöskär - men när bygglovet överklagades så flyttade kommunen den till Junkön sommaren därpå. På Brändöskär var det gasolspis, slaskhink, vatten ur brunn och utedass som gällde. Nu visade det sig att stugan hade elspis, kylskåp, badrum med toalett och dusch! Det fanns t o m eluttag och gratis bredband - så hade jag haft datorn med hade jag kunnat blogga på plats!























Utsikten från den vedeldade bastun - här satt jag och "kokade" i flera omgångar under lördag kväll och njöt både av värmen och utsikten!















(Johan hade bara en mindre kamera med sig ut på Junkön - så tyvärr blev färgerna betydligt blekare än i verkligheten... )






söndag 26 juli 2009

Galopp på volt!

Hemma igen efter en mysig helg ute i Luleå skärgård - närmare bestämt på Junkön. Återkommer med lite bilder därifrån senare!

...för nu ska det ju handla om Feykir förståss!

Åkte nämligen nästan direkt till Mariebäck när vi kom hem till fastlandet igen i kväll. Och där fick jag en glad överraskning: jag behövde inte gå och leta häst nere på betet i en halvtimma för hästarna gick fortfarande uppe i "daghagen"! Skönt!

Red på ridbanan och tränade galopp, med viktboots och vanligt, tredelat bett. Och det gick faktiskt JÄTTEBRA! Jag börjar så smått lära mig hur jag ska rida honom i galoppen för att det ska fungera så bra som möjligt:

  1. Värma upp i trav på böjda spår och föra innerhanden mot bogen i vändningarna för att hålla innerbogen på plats. Samt stöd på yttertyglen och mycket drivning som håller formen.
  2. Börja med att rida mycket högergalopp - eftersom jag där kan inverka mycket mer på honom utan att han blir spänd. Först när jag ridit ihop honom ordentligt i högergaloppen byter jag varv.
  3. När jag rider på volt i höger varv lägger jag volten på kortsidan närmast grinden - då har vi stöd av staketet när vi rider i nerförsbacke och har lite uppförsbacke när vi "måste klara oss utan staket". Använda ytterskänkeln för att hålla honom på volten - och ev förstärka med pisken på ytterbogen om det behövs. När han håller volten kan jag göra små ledande tygeltag på innertygeln.
  4. I vänster varv: bibehålla tygelkontakten från högervarvet, rida samlad skritt utåtställd så att högerbogen kommer på plats, några steg samlad trav och sedan fatta vänster galopp med bibehållen kontakt på yttertygeln och UTAN att jag ramlar framåt. Och ABSOLUT inte röra innerhanden i vänstergaloppen! Eric Lette har tydligen sagt: "Innertygeln är den rena galoppens värsta fiende!" Och då pratar han ändå om tregångshästar... med Feykirs fem gångarter blir det förståss ÄNNU känsligare!
  5. Fatta vänster galopp just innan "den svåra" kortsidan med utförsbacke - och gå direkt in på volt. Då får vi rida nerförsbacken och sedan volten med maximal samling och balans. Ifall han blir spänd i innersidan av volten fortsätter jag galoppera längs spåret, böjer ordentligt runt innerskänkeln i uppförsbacken på nästa kortsida och saktar av till trav först när han är mjuk i innersidan igen.

Genom att vi jobbade på ovanstående sätt fungerade galoppen bättre än någonsin! Tidigare har han blivit spänd av att rida vänster galopp - men nu galopperade han t o m inåtställd på volten i vänster varv flera gånger! Andra gånger började han så men rätade ut sig och blev spänd - men när jag fortsatte längs spåret till nästa kortsida slappnade han av i innersidan igen. Och när vi saktade av gick han direkt över i avslappnad trav - utan spända töltsteg emellan!

JÄTTEDUKTIG FEYKIR! Och duktig Anna också - som börjar lära sig hur hon kan inverka i galoppen för att hjälpa istället för att stjälpa!

(För den som inte sett vår ridbana kanske det låter konstigt när jag skriver om uppförsbacke och nedförsbacke... Banan har en viss lutning - som bl a gör att vatten rinner av bra - men det är inte så våldsamt som man kan tro. Det är bara Feykir som är extremt känslig för detta - det gäller även när vi rider ute. Det behövs inte många graders utförslut för att han ska balansera sig sämre... Men vi jobbar på saken och det är EXTREMT mycket bättre nu än för några år sedan!)

När jag ridit pratade jag en stund med Sylvia som var alldeles lyrisk efter helgens Atlikurs. Démantur hade varit alldeles fantastisk! KUL!!!

Förra veckan upptäckte jag att Feykir hade ett ganska stort sår på insidan av vänster bak. Det sitter riktigt högt upp - så om han står "som vanligt" syns det inte alls. Jag råkade bara känna det när jag smorde insidan av bakbenen med insektsmedel. Det är en ganska stor reva - så jag tror att han rivit sig på någon vass kvist när han kliat sig på en buske. Tvättade såret och smorde med:





...och nu kunde jag konstatera att såret läker riktigt bra! Jag har vunnit salvan på tävling och trodde först att det bara var en exemhäst salva. Men så testade jag den förra sommaren när han fått rejäla sår av bromsbett - vilka läkte jättesnabbt. Har smort bromsbett med den i år också - och nu alltså även det här såret. Salvan verkar bara vara gjord av naturliga och "snälla" ämnen och det känns ju alltid bra - både för hästen och när man själv får den på händerna!

Idunn + Démantur = sant!!!


Joannas passraket Idunn är på betäckning hos Démantur. Första dagen gnäggade och pep hon så förväntansfullt när jag red förbi hennes hage med Feykir. (Jag håller med - han ÄR snygg!) Men sedan fick hon träffa killen med resurserna och efter det han hon inte varit så intresserad av min vallack...
Jag har i alla fall varit ögonvittne till ett "kärleksmöte" mellan Idunn och Démantur, i torsdags kväll. Det blir spännande att se hennes föl till sommaren!

lördag 25 juli 2009

Axjón från Stormsund


Axjón och Johan Häggberg på SM 2009. (Foto Andreas Fernandez Rosenke)
NSD hade nyligen ett helsidesreportage om "Acke" - det kan ni läsa här.

fredag 24 juli 2009

WOW - vilken häst!!!

Här om veckan gjorde jag en dag missen att ta "fel" häst i hagen... Istället för min (numera) trevliga tölthäst hade jag råkat ta en bråkig, stel grisepassare... Som tur var blev det inte så långvarigt i alla fall - när vi bråkat ett tag förvandlades Feykir tillbaka till "nya Feykir" igen! Idag hade jag däremot valt HELT rätt häst! Trots att jag hade bråttom - skulle hinna rida SAMT en massa annat efter jobbet och innan båten ut till Junkön går från Södra hamn - och med ett 15-tal hästar att välja på bara i vallackflocken lyckades jag plocka ut ett riktigt drömexeplar! :-)





(Det hade visst Anna M gjort också - hon hade kommit tillbaka till Mariebäck på morgonen och ÄNTLIGEN fått träffa sin Baltasar! Hovslagarn hade kommit och skott honom så nu hade hon även ridit honom för första gången. Och hela Anna var ett stort leende när hon borstade och putsade och kramade på sin häst!)





När jag mjukade upp Feykir med att sidföra längs dikeskanterna var jag noga med att han skulle gå med eftergift i nacken hela tiden. Jag måste erkänna att jag slarvat en hel del med formen tidigare, i alla fall i början av ridpassen. Men om jag kräver eftergift så är det som att hela han "ramlar på plats" på något sätt och då får han mycket lättare att utföra det SVÅRA konststycket att korsa bakbenen utan att välta omkull.





Startade sedan tölten ur en öppna för vänster skänkel och det var bara WOW!!! Det var inte bara ren takt - utan han kom upp med bogarna från första stegen! Jättehäftigt! Våra två dagar "alternativ Atlikurs" på ridbanan har definitivt varit nyttiga!!! Eftersom de första stegen var allra bäst bestämde jag mig för att rida många första steg - d v s bara korta, korta sträckor tölt och sedan börja om från skritt och öppna. Och jag fick faktiskt uppleva riktigt många bra igångsättningar!





Borta i korsningen vid sjön mötte vi detta bedårande ekipage: Sofie, Linn och lilla Fairy! (Om jag inte kommer ihåg namnen helt rätt ber jag om ursäkt!) Och visst är hästen verkligen söt som en lite älva?!

När vi vände hemåt red vi först riktigt kort tempo i tölten - Feykir pustade och stönade men var riktigt duktig. Sedan testade vi lite ökningar - och jag blir varje gång lika glatt överraskad när det funkar! Ökade bara korta sträckor i taget och försökte tänka på att ställa vänster i nedtagningarna för att han skulle behålla bärigheten.

Det känns verkligen som att vi är inne i en god cirkel nu, Feykir och jag! Ju bättre han jobbar med bakdelen desto lättare blir han att sitta på och då kan jag inverka på ett helt annat sätt med skänklar och säte, vilket får honom att jobba mer med bakdelen...

Jag är verkligen ingen expert på att känna när takten är rätt och på tävling är jag så nervös att jag inte känner något alls... Många gånger är dessutom ovalbanan så mjuk (eller som på Vindur senast då det blåste halv storm) att jag inte hör någon takt heller... Men idag kom jag fram till att egentligen borde jag kunna använda följande knep: om det känns som att jag hela tiden ramlar framåt så slarvar han bak (och slänger mig framåt för att inte bli tvungen att ta i mer med bakbenen) och då blir inte takten bra. Men om det känns lätt att sitta på rumpan så är takten sannolikt ganska bra också! Detta kanske jag kan känna även om jag är tävlingsnervös?!

Idag var det i alla fall jätteroligt att rida honom längs bilvägen - för där hördes "blackodecker, blackodecker, blackodecker" hur tydligt som helst!

Nu ska jag duscha och packa det sista så att vi hinner med båten ut till Junkön. Återkommer till fastlandet på söndag kväll - men om tekniken fungerar kommer det uppdateringar här innan dess.

Och jag är INTE ALLS avundsjuk på dem som ska få rida kurs för Atli i helgen - och som dessutom kommer att få se bl a Démantur och Baltasar "in action". För att inte tala om Ninas Axjón som efter SM kommit hem från Johan Häggberg igen! Nej, nej, INTE ALLS det minsta avundsjuk, INTE ALLS avundsjuk - hur kan ni tro det? ;-)

torsdag 23 juli 2009

Baltasar utan täcke - och Feykir & jag galopperar på volt!


Olivia kunde ju inte låta bli att borsta Annas nya häst med sina nya ryktborstar!


Idag ägnade vi oss åt galoppträning på ridbanan. Tog en paus i den "alternativa Atli-kursen" m a o. Värmde upp med trav på böjda spår och sedan började vi med högergaloppen. Den kändes riktigt bra på en gång! Varvade trav och galopp - och fick uppleva en hel del "uppåt-galoppsprång"!




Feykir har lättare att galoppera om man rider ihop honom - men i vänstervarvet är det inte så lätt att åstadkomma utan att han blir spänd... Men idag testade jag att rida mycket högergalopp först och först när jag ridit ihop honom ordentligt där bytte jag varv. Behöll samma tygelkontakt, fattade vänster galopp - och den blev RIKTIGT bra! Flera "uppåt-språng" där också! Jättekul!




Red endel volter i galopp också - mest i höger varv. Men idag vågade vi oss faktiskt på ett par i vänster varv också - och kunde hålla galoppen hela varvet! Jättekul! När jag lär mig slappna av och andas i vänstervolten kanske vi t o m kan börja ställa inåt?!




Travade av på böjda spår och bara man bibehåller formen (och drivningen) så kunde vi byta riktning utan att traven blev "hackig".




Var riktigt nöjd med dagens ridpass när vi avslutade!

onsdag 22 juli 2009

Feykiiiiir, var äääääär du????

Eftersom Johan fyller år idag valde jag att INTE åka till stallet direkt efter jobbet utan åka hem och bjuda maken på födelsedagsmiddag istället. När han sedan skulle ge sig iväg för att fota veteranbilar med några kompisar åkte jag till stallet.


Och där påmindes jag genast om den stoora fördelen med att åka direkt efter jobbet: på dagtid går hästarna i vinterhagarna uppe vid stallet men nu hade de hunnit släppas ut på betet för natten. Och därmed tog det faktiskt en halvtimme att hämta upp honom... Det är faktiskt första gången i sommar som jag kommer när hästarna hunnit ner på betet - så jag ska väl ändå inte klaga.





Det är en hel del buskar och träd på betet där de går nu - så först såg jag inte till en enda häst! Jag gick runt och ropade på Feykir och visslade och ropade och visslade... Så började det knaka i buskarna och jag tänkte glatt att Feykir nog ändå tyckte det var roligt att matte kom! Så stack det fram ett svart huvud i grönskan - men det var ju inte alls Feykir utan Carros Örn!

Det borde jag ha räknat ut för Örn är så fantastiskt social och kommer alltid och hälsar så snart man kommer in i hagen! Han har tagit över den rollen från Krummi, Sylvias tidigare tävlingshäst som varit konvalecent länge och alltid söker kontakt. Men nu när Örn är i Mariebäck på träning så är Krummi hemma hos Carro som sällskap till hennes andra häst Gáski. Så man skulle ju faktiskt kunna säga att Örn och Krummi vikarierar för varandra!


Fortfarande syntes ingen Feykir till... trots att jag ropade och visslade och ropade och visslade... Hörde hästar frusta någonstans längre bort så jag fortsatte åt det hållet. Hittade tillslut några hästar - men ingen Feykir...



...en stund senare hittade jag fler hästar - men bara i fel färg...


Men där skymtar jag ääääääntligen något bekannt - bakom Gillir!




"Vaddå, har du ropat på mig? Det har jag inte hört... Visslat också? Hm, du är ju inte direkt känd för att vara bra på att vissla..."


Äntligen kunde jag börja traska tillbaka mot stallet igen!



När så hästen TILLSLUT stod i stallet och var borstad, sadlad och tränsad var det dags att forsätta på vår "alternativa Atlikurs". Red därför på banan även idag. Skrittade igång utan stigbyglar - det är verkligen ett enkelt men effektivt sätt att stretcha ut musklerna på lårens insidor! Sedan satte vi igång att jobba med skritt på volt och flytta ut bakdelen. Det funkade riktigt bra idag! Jag hade ingenting i handen - kunde kontrollera voltens storlek, böjningen och formen m h a skänklar och säte.
Övergick till att rida övergångar skritt - långsam tölt. I högervarvet gick det betydligt snabbare än igår att få avslappnad tölt. Feykir hade uppenbarligen det ridpasset i kroppen fortfarande. I vänster varv behövde jag bara bromsa upp tempot en kort stund - det var inte alls lika många försök att springa ifrån arbetet som igår. Och när jag sedan ganska snart började varva med att ställa honom utåt - så att högerbogen också "ramlade på plats" - och då gick det mycket bra även i vänster varv.
Töltade längs spåret också - med lite mer press än igår. Han behöll den avslappnade känslan i tölten och när jag då och då lyckades driva in inner bak ordentligt i kurvorna så fick jag även lite "upp" känsla i bogarna.
Avslutade med att trava lång - låg med massor av drivning. För att det skulle bli så likt en Atlikurs som möjligt. Skrittade av på böjda spår - och Feykir kändes riktigt, riktigt mjuk i hela kroppen! Var riktigt nöjd när jag avslutade för dagen.

Grattis Johan!!!


Idag fyller min älskade Johan år - så då vill jag ju uppvakta med ett eget blogginlägg till honom! Här har han precis tagit BILDEN på Santorini (läs - säkert 1000 bilder med denna kyrka i olika vinklar...) och är uppenbarligen rätt nöjd. Vi hade inte åkt till Santorini i onödan!





En fotograf fångas ju inte så ofta på bild själv - och här är något ännu mer ovanligt: Johan till häst! Själv hävdar han att han rider regelbundet - en gång vart femte år! Den här bilden togs ute på Sundet i Gäddvik (Luleå) sommaren 2006 när Feykir nyss flyttat till Luleå och innan underbara Reykur flyttat ner till Örnäs.

tisdag 21 juli 2009

Första bilderna på Baltasar - och egen "Atlikurs"!



När jag kom till Mariebäck idag var jag förståss JÄTTENYFIKEN på Anna M:s Baltasar, som tillslut anlänt från Island. Och här har ni de första bilderna!





Som nyimporterad har han förståss exemtäcke - viktigt men inte så vackert förståss... När jag tagit några bilder klappade jag honom lite. Sedan fick jag höra av KG att han inte går att fånga i hagen - han och Yvonne hade varit tvungna att ta upp hela vallackflocken till stallet för att få tag på honom! Men jag hade alltså fått klappa! Sedan kom jag på förklaringen: Baltasar har självklart läst mig blogg så han tycker redan att han känner mig! Men vilt främmande människor kan man ju inte lita på hur som helst... särskilt inte när de pratar så konstigt språk! ;-)

Eftersom jag missar Atlikursen till helgen bestämde jag att jag skulle ha egen "Atlikurs" istället. Det är ridlägeruppehåll denna vecka så ridbanan var ledig så då kunde jag ju passa på! Kan ju faktiskt med 99,99 % säkerhet räkna ut vad vi skulle få ägna oss åt under kursens första ridpass ifall vi kunnat rida för Atli: flytta ut bakdelen på volt i skritt och långsam tölt. Alltså skulle vi jobba med detta på egen hand istället! Fast när vi skrittat igång "fuskade" jag faktiskt lite och red "Kyras ABC" en stund. (Man skrittar på fyrkand och gör framdelsvändningar i hörnen.) Fokuserade på att hela tiden ge så små hjälper som möjligt - och ju mindre jag gjorde desto bättre höll Feykir formen genom övningen!

Började sedan med volt i höger varv i skritt. När det gick bra att böja Feykir i innersidan och flytta ut bakdelen för höger skänkel var det dags att "ladda energi" som Atli brukar säga - genom att snabba upp hjälperna. Jag märker redan här att det blir lite svårare med koordinationen - det gäller att alltid hinna ge eftergift på tygeln innan jag lägger till skänkeln för det är då han blir helt lätt i handen! Red sedan många övergångar samlad skritt - långsam tölt - till dess han töltade avslappnat och med eftergift. Insåg att jag även här har nytta av att vi tränat massor på att "styra med ytterskänkeln" (för galoppens skull).

Försökte också hela tiden tänka på min sits. Läste ett bra tips på nätet här om dagen - att om man som jag har ovanan att skjuta fram skänklarna ska man tänka att en person bakom ska kunna se ens fotsula. Testade detta och det kändes som att jag hamnade i bättre position UTAN att det skapade spänningar. Perfekt!

Bytte till vänster varv och började om från början med att flytta ut bakdelen i skritt. Fick sedan rida MÅÅÅNGA övergångar för att få med avslappningen in i tölten. I början ville han dra iväg mycket i tempo - men nu har jag ju lärt mig av Ia att tempot är det man i första hand måste se till att man kontrollerar innan man börjar försöka med något annat. Så jag fokuserade på detta och när det fungerade kunde jag succesivt få honom att ta i med vänster bak och bli mjuk i kroppen. (T o m när han försökte komma undan med racertölt kunde jag hålla honom på volten m h a ytterskänkeln! Så DUKTIGA vi blivit!!!)

När jag sedan började varva med att tölta honom utåtställd på volten föll så bitarna (läs högerbogen) verkligen på plats och han töltade riktigt trevligt: avslappnad och med eftergift! Då belönade jag oss med att få tölta några varv längs fyrkantspåret, fortfarande i vänster varv, då jag ställde utåt i kurvorna och inåt där emellan. Han kändes jättetrevlig! Ökade drivningen lite och fick mer bakben men bibehållen mjukhet. Var liiite sugen på att peta till med pisken för att tillföra mer energi - men målsättningen för dagen hade ju faktiskt varit att hitta detta avslappnade läge i tölten så jag lyckades behärska mig!

Efter en skrittpaus avslutade istället med att rida "tävlingstrav" i båda varven med MASSOR av drivning. Och sedan trav i lite längre - lägre form så att han fick sträcka ut ordentligt.

Var riktigt nöjd efter vårt ridpass! Målet hade varit avslappnad tölt i båda varven och det hade vi uppnått. Tror faktiskt att Atli hade hållit med om att det var rätt läge att avbryta när Feykir kändes så mjuk i kroppen.

Jag tror det blir ridbanan redan i morgon igen - vi får väl fortsätta vår "alternativa Atlikurs" helt enkelt!

måndag 20 juli 2009

Mera bilder från Brändöskär


På hästfronten intet nytt - Feykir har vilat eftersom det är mattens "varmvattenbassängdag". Men här kommer ett par bilder till från idylliska Brändöskär!





Den "tama" siken Sixten, som varje morgon kommer till samma brygga för att få bröd till frukost! Och det är ingen liten sik - den är mer än 30 cm lång!

söndag 19 juli 2009

"Toge jag morgonrodnadens vingar...

...och gjorde jag mig en boning ytterst i havet..." Den minnesgoda känner kanske igen detta citat ur Psaltaren från en av Saltkråkanfilmerna. Och idag gjorde Johan och jag just det. Eller inte riktigt... men nästan!



Vi gjorde oss ingen boning - men vi "tog morgonrådnadens vingar" och åkte ytterst i havet i alla fall! Närmare bestämt till Brändöskär - en av de yttersta öarna i Luleå skärgård. Sedan återstår bara öppet hav över till Finland. Med MS Kungsholm som har en marschfart på 25 knop tog det knappt två timmar dit ut. Vädret kunde inte ha varit bättre - strålande sol och en knappt märkbar vind på bara 2 m/s!

I vanliga fall trafikeras ön bara en gång om dagen - som om man kliver iland måste man sova över minst en natt. Men idag var det gudstjänst i skärgårdskapellet på ön och då kunde man med en speciell "kyrktur" åka fram och tillbaka samma dag.




Delar av den gamla begbyggelsen - vid den skyddade vik som bildats sedan de två öarna Brändöskär och Uddskär "vuxit ihop" p g a landhöjningen.



Man kunde ana att det var moln över den finländska kusten - men här var det helt molnfritt!




Skrattmåsarna slåss om en brödbit!




...och viggens söta ungar ville också ha bröd! Vi träffade ett trevligt par som bodde i en gammal sjöbod på Uddskär och som både matade mås, viggfamilj och en "tam" sik som de kallade Sixten! Viggmamman var en riktig tuffing - hon jagade undan alla som kom för nära hennes familj. Och fick hon tag i en mås trampade hon ner den under vattnet! :-O


Vill passa på att gratulera min pappa som fyller år idag! Det passar särskilt bra med en "skärgårsblogg" på hans födelsedag eftersom han kommer från en fiskarsläkt och trivs allra bäst när han har saltstänk på glasögonen! GRATTIS PAPPA!!!

I och med denna utflykt i sommarvärmen fick Feykir ledigt idag. Jag har ändå så ont i händerna och t o m svårt att böja fingrarna (så det är liiite svårt att skriva på tangentbordet...) så det hade nog inte gått så bra att rida ändå. Har fått rapport om att Anna M:s nya häst anlänt till Mariebäck, men får vänta lite till innan jag får se honom och kan lägga ut bilder här. I framtiden kommer det säkert MÅNGA fina bilder på honom - för han är skäck och Johan älskar att fota skäckar!




lördag 18 juli 2009

Feykir och jag som "ankare"

Idag blev det en annorlunda ridtur för mig och Feykir - vi följde nämligen med på en turridning som Eva höll i. Efter all töltträning tänkte jag att det skulle vara roligt för Feykir att göra något helt annat. Hästarna gillar ju verkligen att vara en flock (vi var 8 ekipage) - med Feykir och mig som "ankare" längst bak. Det blev många långa skrittsträckor och när Feykir går så där längst bak i raden blir han så avslappnad och söker sig framåt - nedåt på ett sätt som han aldrig gör annars när vi rider ut. Eftersom vi red över stock och sten så att han hela tiden måste lyfta ordentligt på fötterna var det riktigt bra muskelträning!

Tölten i skogen var däremot ingen höjdare... Det blev lite för ryckigt - sällan några längre sträckor i tölt innan det blev tvärstopp för att någon av de framförvarande stannat eller saktat av... Numera är jag ju bortskämd med bra tölt - så då var ju detta inte så kul... Men efter ett tag gav jag upp töltförsöken och travade istället. Det gick bättre - och det var jättebra träning för Feykir att behöva trava så sakta!

Två vändor i långa galoppbacken blev det också - och den andra vändan fick Feykir springa först. Det gillade han! När vi tillslut kom tillbaka ner på bilvägen igen och vände hemåt bestämde jag mig för att tölten SKULLE bli bra igen. De andra töltade iväg men Feykir fick fortsätta skritta till dess vi verkligen hade rumpan med. Dessutom hade vi utrymme att sidföra "och greja" - så nu blev det MYCKET bättre! De andra red in i skogen en sväng till men jag ville inte släppa den trevliga tölten - så jag bestämde att Feykir och jag skulle fortsätta längs bilvägen. Han protesterade lite när han inte fick följa de andra, men på det sättet är han faktiskt väldigt lydig och accepterar att matte bestämmer. Och tölten var fortsatt riktigt trevlig! Feykir gnäggade flera gånger efter de andra - och hälsade dem med glada gnäggningar när de kom ut ur skogen igen framför oss!

Det blev drygt 1,5 timmes ridning och Feykir var ganska svettig så uppenbarligen hade han fått jobba endel trots att det inte varit någon vanlig "träningsrunda".

Produktplacering!

På Santorini fick jag tillfälla att smaka yoghurtens Rolls Royce: grekisk yoghurt av märket Total (10 %). Med smak och konsistens som påminner om vispgrädde! När jag kom hem och letade på nätet kunde jag till min glädje konstatera att den faktiskt importeras till Sverige! I normala fall handlar jag helst närproducerat - mejerivarorna ska t ex vara från Norrmejerier. Det ska vara rejäl kris om jag ska nedlåta mig till att köpa något från Arla. Men i det här fallet var jag definitivt beredd att göra ett undantag - trots att yoghurten alltså fraktats ända från Grekland! Den var ändå inte helt lätt att få tag i... men idag gick den att köpa på Coop (Storheden)!!! Kanske för att jag mejlbombat dem...?!




Så när jag skriver detta blogginlägg har jag precis avnjutit en underbar efterrätt: Totalyoghurt och Norrbottensodlade jordgubbar! Det är verkligen synd om er som bor söderut och aldrig får chansen att smaka den delikatessen... Ljuset och de svala nätterna gör nämligen att alla bär blir sötare ju längre norrut de odlas. Allra sötast är alltså jordgubbar från Norrbotten!
Här om dagen var det ett reportage i tidningen om en odlare i Överkalix som har många olika sorters jordgubbar. Bl a har han en italiensk sort som i hemlandet enbart används som dekoration. Men i Överkalix blir bären söta och goda!

fredag 17 juli 2009

Ridlägeravslutning

Hade kanske liiite dålig timing idag... När jag kom till Mariebäck var det snart dags för avslutning på veckans ridläger. Hade hoppats att jag skulle hinna dit lite tidigare, men det var inte helt enkelt att ta sig ifrån jobbet... Alltså anländer jag iförd jobbkläder och när jag ska byta om visar det sig att det redan hunnits samlas några anhöriga i Josefshallen - av båda könen - så där ville jag inte gärna byta om "för öppen ridå"... Plockade ihop mina ridkläder och lyckades istället slinka in i badrummet hos Sylvia. (Det var Yvonne som insåg min knepiga belägenhet och kom med lösningen.) När cityshorts och sidenblus bytts mot ridbyxor och tröja hämtade jag Feykir i hagen - han kom faktiskt när jag ropade idag! Annars har det varit lite si och så med det den senaste tiden...

I stallet höll ridlägerdeltagarna som bäst på att förbereda den avslutande uppvisningen: stallgången var full av hästar som fick flätor i man och svans och fina mönster målade med fingerfärg... Tyvärr hade jag glömt kameran hemma - hade annars tänkt fota dem! Men det var ju lite rörigt förståss... så jag försökte skynda mig iväg så snabbt som möjligt.

Det hade regnat när jag kom till Mariebäck, men när vi skrittade iväg hade regnet precis upphört. Däremot fick vi stå ut med VÅLDSAMMA mängder insekter... En enorm svärm av allt möjligt följde oss som ett moln... och när Feykir en gång vred på huvudet kunde jag se hur insekter krälade i ansiktet på honom! :-O Ändå hade jag sprayat insektsmedel på honom när jag sadlat. Vi höll på att bli hysteriska båda två - så ganska snart höjde jag tempot för att försöka skaka av oss flygfäna. Då hade vi ju inte hunnit "böja och bända" särskilt mycket så i början blev det väääldigt passtaktigt. Fast när jag satt på rumpan, ställde vänster och petade till med pisken på vänster bak blev det faktiskt fyrtaktigt ändå!

Red bort till sjön och tog vänster. Mycket tölt blev det idag igen - och jag försökte fokusera på två saker: min sits och att Feykir verkligen är fyrtaktig. Får jag tillslut in en mer korrekt sits "i ryggmärgen" så kan jag bibehålla den även om jag lägger till mer "finlir". Tempo och form får bli lite som det blir under tiden jag fokuserar på detta som jag bedömer som steg 1. Så länge Feykir samtidigt är fyrtaktig utgår jag ifrån att han i alla fall inte jobbar med fel muskler. Hoppas jag har rätt!

När jag saktat av för en skittpaus fick Feykir något slags frispel och hoppade ner i diket! Jag blev arg, och med pisken i rumpan vände vi upp på vägen igen och töltade på i friskt tempo. En liten stund senare var det en stor traktor som precis skulle korsa vägen, så vi fick stanna och vänta på den. Feykir klev ut i gräskanten - och började pinka och pinka och pinka och pinka... nästan hur länge som helst! Det var förståss DÄRFÖR han tidigare hoppat ner i diket - han var desperat kissnödig! :-O Nu fick jag ju skämmas som jagat iväg honom igen med pisken i rumpan... :-O När det tillslut var färdigpinkat fortsatte vi vägen fram och nu kändes han med ens mer avslappnad. Inte så konstigt!

Lyckades lotsa mkt tveksam Feykir förbi farliga "ormenstället" och fattade galopp uppför en lång backe. Efter en stund gjorde han en undanmanöver för något farligt i diket - och gick över i tölt. Jag tog chansen att rida ökat tempo - för det gick riktigt fort! Häftigt!

Vände hemåt och gav honom en lååång skrittpaus. Det hade börjat regna igen, men det var bara skönt med lite svalka i värmen! Det hann både sluta och börja regna igen några gånger när vi var på väg hem. Och vi hann både tölta, skritta och slutligen trava.

Min dåliga timing för dagen fortsatte sedan med att vi svängde upp mot gården precis när alla ridlägerdeltagare med anhöriga skulle åka hem - så det var rena rusningstrafiken på vår lilla väg!

Men sedan var det desto lugnare i stallet - de enda som var kvar var några som haft egen häst med sig och nu höll på att packa ihop det sista.





...och det här är Feykirs "Du har tre sekunder på dig att få fram kraftfoderhinken - annars svälter jag ihäl"-min! Tyvärr hade jag ju glömt kameran idag, så ni får hålla till godo med några mobilkamerabilder... På den här hade jag dessutom fått något kladd på linsen... Men eftersom motivet är så vackert får ni se den ändå! (Nästa gång jag byter mobil MÅSTE jag skaffa en med bättre kamera!)

Som sagt, några av ridlägerdeltagarna hade egen häst med sig och en av dem ville INTE åka hem så när de skulle försöka få in den i transporten blev det lite stökigt. Démantur blev förståss upplivad av det hela och sprang lite i sin hage och gnäggade. Då blev Merja tvungen att hävda att det faktiskt är HON som är hingsten på gården (ja, hon är ju som hon är...) Det var VÄLDIGT svårt att tro att hon nästan förblödde för bara en vecka sedan!



...och så här uppjagad blev Feykir av kalabaliken! Stackarn - helt uppriven! ;- ) Och han står max 10 meter från den aktuella hästtransporten!



Nu får verksamhetshästarna - och Sylvia & Co - en kort semester för nästa vecka är det inget ridläger. Men sedan drar det igång igen. Fast alla hästarna är inte helt lediga - det är en turridning i morgon em som Eva ska hålla i. Men alla fick i alla fall fira med att släppas på nytt grönbete - så här härligt såg det ut!




...och Feykir blev lite förvånad när matte klev upp på en hög stubbe för att fota!

torsdag 16 juli 2009

Historiskt SVT-reportage från Islandshäst-SM!!!


Ja, jag kallar det historiskt för jag anser att det är det bästa reportage vi hittills har fått se i TV från en islandshästtävling! Äääääntligen en påläst reporter som ställer vettiga frågor! Intervjupersonerna var väl utvalda också - och man fick se trevliga bilder från ovalen!

Stort TACK till SVT för detta reportage!!! (Ni slog f ö TV4 med HÄSTlängder - de var kvar på en tragisk nivå med "söta hästar som aldrig får återvända till Island", pinsamma frågor och en massa tråkiga publikbilder...)

Reportaget i SVT gjordes f ö av Olle Tyrbo som jag umgicks lite med "i min ungdom". Vad jag vet har han ingen koppling till islandhästar - men han är väl helt enkelt ett proffs som sätter sig in i det han ska rapportera om!

Missade du inslaget på SVT så kan du se det igen här: Islandshäst-SM på SVT
Jag har f ö mejlat till SVT:s sportredaktion och tackat för det fina reportaget. Det tycker jag att du också ska göra ifall du gillar det! (Förhoppningsvis ökar då chanserna till fler bra reportage i framtiden!) Du kan antingen mejla till svtsport@svt.se eller direkt till sportchefen: albert.svanberg@svt.se

Ingen Atlikurs... :-(

Har inte lyckats hitta någon som vill ta över vår bokade stuga på Junkön om en dryg vecka, så jag måste stå över Atlikursen... :-( Det är förståss JÄTTEMYSIGT att åka ut i skärgården - men det var ju typiskt att det måste krocka med ridkursen!!! Det kändes jättetrist att behöva meddela Sylvia att det inte blir kurs för mig och Feykir - men nu är det gjort så nu är det bara att bryta ihop och gå vidare!

Baltasar - Anna M:s häst som är på väg från Island - har också lite motgångar. Han är i Sverige nu, men hann inte fram i tid för att få följa med Grens norrut, på deras återbudsplats. Men tack vare att "hov-Johan" fick tag på en travtransport med ledig plats så kommer han på söndag istället. Så snart jag kan ska jag fota honom och lägga ut bilder här - det har jag lovat Anna eftersom hon inte kommer att vara i Mariebäck när han anländer. Det måste verkligen vara jättespännande för henne detta - hon har ju bara sett honom på bild hittills. Och då i vinterpäls.

Feykir har ledigt idag. Det regniga vädret känns i mattes kropp (och det gör nog även den chockstart som jag fick på jobbet i början av veckan) så vi laddar för morgondagen istället.

onsdag 15 juli 2009

...och idag blev det många rätt (till skillnad från igår)!

När jag åkte till stallet efter jobbet idag hade jag med mig tunna sommarridbyxor, ridskorna och sval "fjällvandringsblus" - betydligt bättre förberedd än igår alltså!

När jag skulle hämta Feykir i hagen sa Sylvia: "Han står längst ner, inne i ladan, tillsammans med Örn. Du kan väl ta in båda två?!" (Örn är Carros fina häst som är hos Sylvia på träning. ) Jag har aldrig tidigare sett att någon häst gått in i den där ladan, men när jag kom fram och kikade in genom dörren såg jag mycket riktigt två mörka skuggor: Feykir och Örn. Det var faktiskt nästan lättare att hämta in båda två! I vanliga fall brukar Feykir vara lite seg när jag leder honom mot grinden. Ganska ofta för att han vill stanna och skita - men resterande gånger verkar han bara tveksam till att lämna hagen. Men Örn var minsann positiv och ville genast följa med - och då hakade Feykir på av bara farten! Min "modige" flockledare fick dessutom moraliskt stöd när de skulle gå ut genom den otäcka grinden som knäpper så där läskigt och kan göra ONT! Inte ens när vi kom in i stallet och behövde kryssa fram mellan ridskolehästarna som stod i gången var det något problem att leda två hästar trots att jag aldrig hanterat dem samtidigt tidigare. Sådant gör verkligen att jag gillar den här hästrasen!!!

När jag red iväg kunde jag ganska snabbt konstatera att jag till skillnad från igår så hade jag valt rätt häst! Den här hästen blev inte tvärarg när jag ville att han skulle gå undan för skänkeln utan gjorde helt enkelt vad jag bad om - med lite små stönanden som för att säga "Kolla hur duktig jag är!!!" Det var en trevligt fokuserad häst som dessutom töltade! Ett mkt bra val m a o! ;-)

Vi red också massor av tölt idag. Försökte aktivera honom genom att sidföra resp öka tempot några steg, ta ner tempot några steg, öka tempot... På hemvägen funkade våra små temposkillnader riktigt bra! När jag bromsat upp och gav eftergift var han så lätt fram!

Skulle sedan avsluta med att låta honom sträcka ut lite i trav. Men när jag gjorde övergången från tölt blev det vääääldigt korta steg, hur mycket jag än försökte driva på. Han var nog helt enkelt för trött i värmen! Vi tog en skrittpaus istället och när vi sedan gjorde nytt försök med trav var det bättre. Det krävdes fortfarande massor av drivning - men nu hade han lite kraft i bakbenen i alla fall.

Tyckte att vi jobbat riktigt intensivt idag, trots värmen. Men när jag satt av kunde jag konstatera att han ändå inte var riktigt lika svettig som igår. Men igår var vi ju ganska arga i början...och är man tillräckligt arg så blir man rätt svettig...

Anna M hade goda nyheter om sin nya häst. Den kommer till Sverige kl 01 i natt. OM den hinner transporteras från Skavsta till Stockholm innan kl 06 så får den åka med Grens (samma firma som tranporterade Feykir till Luleå och Reykur till Örnäs). De hade nämligen fått en avbokning. I så fall är hästen här redan nu på fredag. Men om hästen inte hinner åka med Grens så har hovslagaren fixat kontakt med någon som ska köra upp travhästar på söndag. Båda varianterna är ju väldigt mycket bättre än att den skulle behöva vänta i södra Sverige en hel vecka. Kommer den på söndag är dock Anna inte i Mariebäck - hon har nämligen sommarens enda lediga vecka... Så jag har fått i uppdrag att så snart som möjligt fota hästen och lägga upp bilder här för att hon ska kunna gå in och se sin häst. Självklart fixar jag det! :-)

tisdag 14 juli 2009

Det blev en massa fel idag...

Andra arbetsdagen efter semestern och första gången på en månad som jag åkte direkt från jobbet till stallet. Väl där insåg jag att BÅDA mina tunna sommarridbyxor var hemma... I Josefshallen hade jag bara ett par tjocka, svarta och ett par ännu tjockare i manchester... Men av två onda ting... Dessutom hade jag glömt att även ridskorna var hemma - så det var bara att ta ridstövlarna i värmen...

Hade hoppats att de skulle ha löshoppning på ridlägret idag - så att Feykir och jag skulle kunna "åka snålskjuts" genom att låna banan när de var klara för dagen. Men lägerdeltagarna hade haft omröstning och bestämt att de skulle longera varandra och ha sitsträning istället. Om Feykir blivit tillfrågad vet jag i alla fall vad han hade röstat på!

När jag istället red iväg ut insåg jag ganska snart att jag tagit fel häst! Hade råkat ta en ofokuserad, riktigt tjurig järnspett-häst istället för min smidiga och positiva töltare... Vilken miss! Och nu när jag så väl minns hur det SKA kännas - så märkte jag skillnaden hur tydligt som helst!

En lurig sak med Feykir är att han på något sätt bara har två lägen: järnspett eller gummi. Men inget där emellan. Det är järnspett, järnspett, järnspett och jag tänker: "Vi kommer ALDRIG ur detta..." men nästa minut kan det plötsligt vara gummihäst istället! HELT utan förvarning! I och med att man aldrig får några "hintar" om att man är på rätt väg gäller det verkligen att våga tro att det man gör är rätt och bara fortsätta jobba. Det hade ju varit lite lättare om man först fick känna att det började närma sig lite i alla fall...

Idag kom dock gummihästen fram riktigt snabbt. Efter en riktigt jobbig start när vi verkligen var oense var det plötsligt som att Feykir sa: "Nej, jag skojade bara!!!" och så slutade han bråka och började tölta! Med spetsade öron!

Red bort till sjön, svängde vänster och red bort till skoterklubben innan vi vände tillbaka hem. Det blev massor av tölt - och det var vi helt överens om! Fast på slutet var Feykir rejält svettig och trött i värmen. Ja, det var väl hans matte också - i sina tjocka, svarta ridbyxor... och ridstövlar!

Avslutade med att låta honom sträcka ut i trav och då fick jag verkligen driva för att han skulle arbeta ordentligt. Bensinen höll på att vara slut! När jag sedan satt av kunde jag konstatera att han var lite vitskummig mellan bakbenen. Men det var ju varmare än på länge idag, så det var ju inte så konstigt.

Merja har piggnat till ytterligare! I början hade hon nedsatt cirkulation, efter de kraftiga blödningarna, men nu verkar det mer normalt igen. Och idag när Démantur fick nytt dambesök försökte Merja övertyga om att det egentligen är HON som är hingsten på gården...!!! Piggare var alltså ordet!

Anna M berättade att hennes nya häst lämnar Island i kväll - äntligen!!! Men det hade tillstött ytterligare komplikationer... det hade nämligen visat sig att företaget som exporterar hästen missat att de lovat att även ordna transporten inom Sverige. Det upptäcktes först idag - och när Anna då kollade så var transportfirmorna som kör från södra Sverige och hit upp fullbokade... Så hästen måste stå kvar där nere en vecka! När vår bussige hovslagare hörde detta började han kasta ut lite krokar "i travvärlden" - där han hör hemma. Där transporteras ju mycket hästar. Så nu håller vi tummarna för att någon kommer att ha plats för en häst liiite tidigare än torsdag om en dryg vecka! Annars kommer Baltasar att landa i Mariebäck samma dag som Atlikursen börjar - och det är ju inte optimalt även om han fått en ledig vecka i södra Sverige efter flygresan.

På tal om Atlikursen så verkar det som att jag måste stå över. Har inte lyckats hitta någon som vill ta över vår bokade stuga ute på Junkön och eftersom vi redan betalt för stugan så känns det fel att inte åka... SYND - hade så gärna velat rida Atlikurs!!!

måndag 13 juli 2009

Vaarmt i bassängen!!! :-)


Idag har Feykir en sådan här dag! Matte har nämligen börjat jobba igen efter semestern och sedan tränat i bassängen på CityRehab. Har faktiskt haft uppehåll med min bassängträning hela semestern... Det var inte alls meningen från början, men eftersom jag till vardags har varje timme inbokad med olika kundbesök så kändes det så skönt att inte ha några tider att passa på semestern! Tänkte först att jag bara skulle ta paus första semesterveckan... men sedan kändes det bara mer och mer motigt att börja boka träningstid, så jag satsade allt krut på att rida istället.

Har dessutom försökt stretcha regelbundet - både ridmusklerna samt min bröstrygg som så lätt blir jättestel. Och blev faktiskt glatt överraskad när jag kom till bassängen idag och kände att jag kunde ta ut de flesta rörelser riktigt bra! Hade räknat med att stelheten skulle ha smugit sig på både här och där... Dessutom var det så underbart VARMT i bassängvattnet idag! För mig gäller "ju varmare desto bättre" och oftast tycker jag det är i svalaste laget. Temperaturen ska ju även passa dem som kör tuffare konditionsträning samt dem som har hjärtproblem... Men idag kunde inte ens jag säga annat än att det var JÄTTESKÖNT! Undrade nästan om CityRehab körde någon slags kampanj för att få mig att börja träna regelbundet igen! ;-)

söndag 12 juli 2009

Mystisk sjukdom??!!


Nej, det är bara Björk som agerat indianhäst vid ridskoleavslutningen!




Feykir var skeptisk när jag kom ut i hagen och ropade på honom... Han hade ju blivit lovad ledig helg! Men när det inte blev någon helg ute i skärgården för oss så var jag ju tvungen att ändra mig! Han fick ju ändå vilodag igår.


Idag var det dags att träna galopp på ridbanan igen. Hade tunga boots på fram som hjälp samt tränsade med vanliga tredelade bettet för att kunna jobba med ledande tygeltag. Redan när vi skrittade igång tränade jag på att rida serpentiner bara m h a skänklar och vikthjälper - som förberedelse för att tillslut kunna vända honom för ytterhjälperna även i galopp.


Travade sedan igång på böjda spår - som vi brukar få göra på Atlikurserna. De första gångerna jag fick göra så för Atli fick jag ha helt fri yttertygel, men sedan fick jag börja rida med tygelkontakt. Och det fungerar MKT bättre då - Feykir behöver definitivt stödet av yttertygeln! Idag fick vi till det riktigt bra - Feykir slappnade av och snart höll han både traven och formen även när vi bytte riktning.


Nu var vi redo att jobba med galoppen! Började med samlad trav i höger varv och red sedan övergångar trav-galopp-trav-galopp... Atli skriver i sin bok att de bästa galoppsprången är de allra första - när hästen har mkt bärighet "med sig" från traven. Och de bästa travstegen är de första - när hästen har mycket sväv med sig från galoppen. Så för att utveckla sin häst ska man se till att rida riktigt många första galoppsprång och riktigt många första travsteg. Så det var vad jag satsade på idag! Testade också att galoppera på volt i höger varv och det fungerade.


Efter en skrittpaus var det dags för vänster varv. Här har den stora utmaningen för oss vara att hålla galoppen i den liiiilla utförsbacken på bortre kortsidan. Vi har väl blivit ganska inprogrammerade med att den kortsidan betyder PROBLEM tyvärr... Men nu har ju Anna M visat Feykir att det inte behöver vara så. Återstår "bara" att jag kan behålla den känslan hos honom samtidigt som jag programmerar om mig själv alltså!


Red ett par steg riktigt långsam trav och fattade sedan galopp precis innan den svåra kortsidan - för att vi skulle få börja med så balanserad galopp som möjligt. Red sedan betydligt längre sträckor galopp än i höger varv - såg till att vi alltid hade passerat svåra kortsidan två gånger innan vi bröt av till trav igen. Och han gick inte över i korsgalopp en enda gång! Dessutom blev han inte förvandlad till järnspett heller! På svåra kortsidan försökte jag inte ställa inåt - jag rörde inte innertygeln ö h t - men resten av varvet gick det riktigt bra att rida honom vänsterställd. Och han bröt direkt av till avslappnad trav i trevlig form när jag bad honom om det - istället för att ta omvägen via spänd tölt först.


Nu gäller det för mig att få in känslan och lära mig hur jag bäst ska understödja honom i galoppen. I höger varv är det ganska enkelt - ju mer jag rider ihop honom desto bättre går det. Men i vänster varv krävs fortfarande betydligt mer finlir! Jag får absolut inte låta honom bli för lång - det som var "nyckeln" till galopp på Reykur. Feykir behöver definitivt stödet på yttertygeln! Men för mycket tygelkontakt gör honom spänd - så det gäller att hitta precis rätt "nyans"! Det var lättast att få det rätt när vi fattat galoppen just innan svåra kortsidan - då behöll jag bara samma tygelkontakt som i själva fattningen så fixade vi kurvorna bra. Men om vi galopperade hela varvet runt så var det lite lurigare nästa gång vi kom till den kortsidan...


Feykir fick en välförtjänt skrittpaus och sedan fortsatte vi med vänstergaloppen. Gjorde fattningarna både ur trav och skritt - och tyckte att jag började få in känslan för hur mycket stöd han ville ha på yttertygeln.


Efter ny skrittpaus blev det lite högergalopp igen som avslutning. Nu var vi rejält trötta båda två - men det var ju det lättare varvet i alla fall! Testade att galoppera på volt och först gick det liiite knackigt, även om han höll galoppen hela varvet. Men sedan kom jag på hur jag skulle göra. Jag hade honom ställd inåt - men rörde inte innerhanden utan styrde in honom på volten med ytterskänkeln och små duttar med pisken på ytterbogen. När jag red så höll han en bra galopp hela varvet! Tog ett varv till för att se att det inte bara var tur - men det gick riktigt, riktigt bra!


Ville verkligen belöna detta - det betyder så mycket för oss mentalt om volterna kan få bli goda cirklar istället för onda cirklar!!! Så jag gjorde halt och satt av på en gång - tydligare belöning tror jag inte man kan ge! Sedan promenerade jag lääänge med honom till dess han slutade flåsa. Det var nog bra för mina ben också - jag gissar att vi hade ungefär lika mycket mjölksyra båda två!


Medan Feykir belåtet mumsade sitt kraftfoder smorde jag med insektsmedel runt skapet och i virvlarna framme på bogen. Han har fått ganska stora bremsbett... men de har redan börjat läka lite sedan jag använt ett tips som jag fick av mig själv! Läste i ett av mina blogginlägg från förra sommaren att jag då testat "Superbra hästsalva" som jag vunnit på tävling och upptäckt att den fick stora bremsbett att läka snabbt. Hade helt glömt bort detta - men nu har jag letat fram min burk och kunde konstatera att det verkar fungera lika bra i år!



Glädjande besked: Merja står fortfarande på benen och har hämtat sig så pass att hon både äter och dricker igen. Än är förståss faran långt ifrån över - men för varje timme och dag som går så blir ju prognosen bättre! Nu får hon gå ute i sjukhage och med tanke på vad som hänt ser hon ju oförskämt pigg ut tycker jag! Men så är ju islandshästarna världsmästar på att hålla masken också...

Grattis till Nina och Andreas!

Deras Axjón från Stormsund kom på sjätte plats i A-finalen T1 med poängen 6.89. (Kraftur frá Bringu deltog utom tävlan.)





Enligt uppgift kommer TV4 att sända från SM nu kl 20.00. Missa inte det!

lördag 11 juli 2009

Senaste nytt från SM!

Axjón och Johan vann B-finalen i T1 (tölt) så i morgon rider de A-final! Fortsätt håll tummarna!!!

I kväll kl 19.45 sänder SVT 1 från SM!!!

Kompledigt!


Efter att ha blivit riden sju dagar i sträck sedan matte kom hem från Santorini har Feykir tagit kompledigt idag! Så jag antar att han har fullt upp med att ägna sig åt aktiviteterna på bilden ovan...!!!


Trodde att jag och Johan skulle åka ut till Brändöskär i helgen - en av öarna längst ut i Luleå skärgård. Men i går em visade det sig att stugan vi skulle ha bott i inte var ledig. Nu ska vi kanske åka ut nästa helg istället. Då kan det faktiskt bli TVÅ skärgårdshelger på raken (i o f s inte så dumt med tanke på att vi precis börjat jobba igen efter semestern.) 24-26 juli har vi nämligen bokat en av Luleå Kommuns stugor på Junkön - en annan ö som ligger mycket närmare fastlandet. Det är sådant enormt tryck på de där stugorna så man måste boka redan i februari, när de släpps, om man ska ha en chans. Och det gjorde jag. Nu fick jag nyligen veta att Junköhelgen sammanfaller med sommarens Atlikurs...


Så om någon läser detta och är intresserad av att överta vår helg på Junkön är det bara att höra av sig! Jo, Johan är införstådd - i o m att vi ändå kommer att vara en helg på Brändöskär tycker han det är OK ifall vi skulle ställa in Junköhelgen. (Han har precis kommit hem efter att ha tillbringat vår sista semestervecka på fotokurs i Sollefteåtrakten - så han är ganska välvilligt inställd till de flesta av mina idéer f n!)
Lite info om Junköstugan:


4-bäddsstuga naturskönt belägen vid fiskehamnen på Junkön. Stugorna är utrustade med solceller och har därför belysning. De har också gasolspis samt ett gasoldrivet kylskåp mm. Framför stugorna ligger stugvärdsstugan.Museum och café har öppet dagligen under högsäsong.


Priset för fre-sö är endast 980 kr. Det är enkelt att ta sig med turbåt ut till Junkön. Eftersom vi jobbar hade vi tänkt åka ut vid 17-tiden på fredag em. Men man kan även åka tidigare på fredag om man vill. Mer info om stugan, tidtabell för turbåtarna m m på www.lulea.se/skargard


Eftersom jag faktiskt lovat Feykir ledig helg så får jag väl ändå stå vid mitt ord. I alla fall idag. "I morgon är en annan dag" som bekant.