"Speed-öppna" på onormal häst

Dags för veckans ridlektion! Jag hade vilat händerna maximalt i två dagar samt preparerat med extra piller - så det var faktiskt genomförbart att rida lektion idag. Vilken tur!!!

Jag valde att rida första halvan av lektionen utan stigbyglar. Efter uppvärmningen skulle vi göra följande övning i skritt: rida öppna längs ena långsidan, böja hästen ordentligt genom hörnpasseringarna, i början på nästa långsida lägga en volt, efter volten rida diagonalt över ridbanan och göra en ny volt innan vi kom ut på spåret igen, diagonalt tillbaka till slutet av andra långsidan, ny volt, böja hästen ordentligt genom hörpasseringarna och så öppna längs första långsidan igen.

Hela tiden skulle hästarna gå med eftergift. I öppnan skulle vi tänka lite sluta för att de inte skulle skjuta ut bakdelen, på volterna skulle vi ha stöd på yttern och leda på innern för att få hästen att mjukna i sidan. Samt se till att hästarna gick fram ordentligt så snart vi rakriktade igen.

Först gjorde vi övningen i vänster varv och då gjorde vi alla volter i vänster varv också. Sedan skulle vi byta varv och då blev det plötsligt väldigt svårt att räkna ut var volterna skulle vara! :-O

Men det skulle bli värre... för nästa steg var att göra samma övning i tölt! Det var då Feykir och jag uppfann en ny tävlingsgren: "speed-öppna"! Ja, det var väl mest speed...kanske inte så mycket öppna... F f a i högervarvet försökte han ignorera min innerskänkel och bara rusa fortare istället för att böja sig... Jag fick göra lite halter för att få "stoppsignalen" att fungera igen och sedan framdelsvändningar för att få gehör för högerskänkeln - sedan gick det lite bättre.

I vänster varv måste jag se till att han verkligen tar innerskänkeln på volterna - annars välter han inåt istället för att böja sig...

Nästa steg var att göra samma övning i trav. Då valde jag att börja rida med stigbyglar. Först kändes stiglädren minst 1 dm för korta!Men sedan vande jag mig. Vi började i höger varv och här var öppna inte att tänka på - jag fick jobba tillräckligt för att rida honom högerställd längs den långsidan! I vänster varv har han det MYCKET lättare - här kunde vi minsann rida öppna! Fast han ville INTE att jag skulle sitta på rätt sittben, utan travade allra bäst när han lyckats slänga över mig på andra sidan.

Avslutningsvis fick vi galoppera också - men nu skulle vi bara göra en enda stor volt på ena kortsidan och i övrigt rida längs spåret. Vi började i vänster varv och det är SVÅRT tycker Feykir... Vi skulle använda ledande tygeltag på innertygeln på volten men så snart jag tog i innertygeln bet han fast, blev stel som en pinne och gick över i grisepass... Efter några försök gav jag upp och försökte behålla galoppen trots att jag tog i innertyglen när vi red längs spåret. Det var definitivt tillräckligt svårt!

I höger varv var det MYCKET lättare! Feykir fick en helt annan galopp och vi kunde t o m rida på en stor volt! Efter lektionen frågade jag Sylvia om det inte var underligt att han har så mycket lättare för vänster varv i trav när detta är det svårare varvet i galopp... Hon höll med om att det var ovanligt - han är helt enkelt en onormal häst!

"Men om vi rider på ridskolan i tio år till - tror du vi fixar galopp på volt i vänster varv sedan?" undrade jag. "Inte kommer det att ta så lång tid, sa hon, ni ska få träna galopp på lektionerna framöver så snart har vi fixat det där!" Det lät ju hoppfullt!

Som vanligt var Feykir genomsvettig efter lektionen - trots att han är klippt (jaktklippning) och det bara var +1 grad. Det här är verkligen bra träning för honom! Han hade ju fått äta kraftfoder före lektionen, tillsammans med ridskolehästarna, så jag gav honom några äpplen i en hink som belöning istället. Oj, vad han mumsade! Tillslut var botten i hinken täckt av en skummig sörja! "VAD är det där?" undrade Kristin. "Det är bara min häst som gör äppelmos!" sa jag.