Feykir feels like a million dollar!

En amerikan som vill ge dig en riktigt fin komplimang för ditt utseende kan säga: "You look like a million dollar!" Feykir är visserligen snygg - särskilt om du frågar honom - men f f a kändes han som "a million dollar" när jag red idag! Hade inte ens trott att det skulle bli någon ridning - för ET-Maria skulle komma 8,30 för ny behandling och sedan brukar hon inte vilja att jag sitter på honom på i alla fall två dagar. Men i går eftermiddag ringde hon och ville ändra tiden till 11.30. Åkte ändå till stallet redan 8.15 - då skulle jag hinna rida och Feykir skulle sedan hinna torka innan behandlingen. Det var grått och regnade, men när vi skulle rida iväg hade regnet upphört och solen tittade precis fram. "Kanske ett gott omen!" tänkte jag. Det var det också - för Feykir var verkligen en upplevelse!

Fast jag fick börja med att konstatera att den där lugna, men uppmärksamma hästen som för en gångs skull kunde skritta på lång tygel igår - den hade blivit utbytt under natten. Långt innan vi kom till den farliga bäcken som rinner under vägen vid infarten till Mariebäck hade han börjat ladda för att vända hemåt och fly när bäckus odjurus skulle anfalla. En stund senare mötte vi Sylvias gårldskarl KG som var ute och promenerade med två konvalecenthästar. De gick i sakta mak och stannade för att hälsa på oss. Feykir var spänd som en stålfjäder och när han inte fick vända och springa hem försökte han backa bort från dem. Då stod de ändå helt stilla, bara någon meter ifrån honom så han borde ha haft full koll på hur ofarlig situationen var...

Efter detta fanns bara en sak att göra - att aktivera honom varenda sekund under resten av ridturen. Och det var nog det som var nyckeln till den häftiga ridupplevelsen! Började med långsam tölt och flyttade honom för skänklarna mellan dikeskanterna. (Sitta på rumpan och hålla om med skänklarna, vifta lite med pisken, snabb förhållning och sedan stoor eftergift på tygeln, låga händer samt hela tiden flytta, flytta flytta - d v s allt det där som Atli fick tjata på mig om.) Red några korta intervaller galopp för att lösgöra och sedan fortsatte vi med tölten igen.

När vi vände hemåt var det dags att öka kraven på samling. Skrittade "ett steg i taget" med mycket drivning och stoora eftergifter på tyglarna efter varje förhållning, sedan låångsam tölt med mycket energi och flytta, flytta, flytta för skänkeln för att hela tiden behålla lösgjordheten. När han "satte sig" bak och började komma upp i bogpartiet provade jag att öka tempot. Det gick jättebra!!! Vi red ökad tölt som jag aldrig tror att vi gjort det förr - i alla fall inte på egen hand!!! Flyttade för skänklarna även då för att han inte skulle bli spänd. Ville han "sjunka" fram viftade jag bara lite med pisken: vips drog bakbenen igång igen och bogpartiet höjdes. Blev takten sämre gjorde jag samma sak. "Alltid korrigera med skänkel och/eller pisk först - sedan kan du använda tyglarna om det behövs" sa ju Atli. Han vet nog vad han pratar om ändå... ;- )

Kände mig "hög som ett hus" när jag kom tillbaka till stallet!!! då blev det en timmes lunchpaus för både Feykir och mig innan ET-Maria kom.

"Nu hoppas jag att du kommer fram till att han är väldigt bra i kroppen - annars kan jag aldrig mer lita på min känsla - för han kändes helt fantastisk idag!" sa jag. Hon började sin undersökning och kunde som tur var konstatera att jag kännt alldeles rätt! SI-lederna var helt bra nu, vårt stretchande av vänster bakben hade gett resultat så stelheten där var borta, stelheten och snedmusklingen i bogpartiet (som kommit av att han avlastat vänster bak) var också borta...osv, osv. Hon hittade lite träningsvärk i muskler på rumpan - på båda sidorna. Samt även lite träningsvärk i muskler framför och bakom bogbladen - på båda sidorna. "Det här tyder på att ni jobbar rätt nu - för det är rätt muskler och det är helt liksidigt" sa hon. Feykir fick laserbehandling för träningsvärken och sedan en rejäl helkroppsmassage. I början går det jättebra att behandla honom - men han har inte så bra tålamod så tillslut vrider han sig som en mask...

Kom överens med Maria om att vi ska boka in en ny behandling efter vintervilan - för att stämma av att han är helt OK innan vi börjar träna igen. Önskar SÅ att jag gjort det i vintras... då hade vi sluppit vårens djupa svacka! Men, men - det är alltid lätt att vara efterklok! Vet föresten inte hur mycket vintervila han ska få i vinter... Han blir ju 8 år till nyår så han är ju ingen unghäst längre! (Hm... ibland önskar jag att någon kunde tala om det för Feykir också... ) Det är inte säkert att det blir någon längre sammanhängade viloperiod utan kanske bara någon vecka då och då när det är riktigt kallt, som jag gjorde med Reykur. Fast två veckor i början av december kommer han att ha ledigt i alla fall för då ska matte till Vietnam på värmebehandling!